Numera är Katedral ett ämne som har fått stor relevans i samhället. Från sitt ursprung till nutid har Katedral haft en betydande inverkan på människors liv. Oavsett om det är på ett personligt, socialt, politiskt eller ekonomiskt plan har Katedral genererat debatter, kontroverser och förändringar inom olika områden. Genom historien har Katedral varit föremål för studier, reflektion och analys av experter och akademiker. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Katedral och dess inflytande på samhället idag, såväl som dess möjliga konsekvenser för framtiden.
Katedral (från grekiskans cathedra, "lärostol") eller domkyrka (från latinets Domus Dei, "Guds hus") är den kyrka i ett stift där biskopen residerar.
Under framförallt romansk och gotisk tid uppfördes stora katedraler i Västeuropa. Ett utmärkande drag för katedraler är att de ofta har två kyrktorn.
En konkatedral är en katedral som med en annan katedral delar funktionen att vara biskopssäte. Ett exempel är Sankt Johannes konkatedral i La Valletta, Malta som delar funktionen med Sankt Paulus katedral i Mdina i Ärkestiftet Malta.
En domkyrka är ett självständigt och självägande rättssubjekt och har inte sorterat under någon församling; efter reformationen har domkyrkoförsamlingen firat sina gudstjänster där. Domkyrkan har haft ett eget förvaltningsorgan (domkyrkostyrelse, domkyrkonämnd, domkyrkoråd) fristående från församlingens kyrkoråd och haft en särskild befattningshavare, domkyrkosysslomannen, som haft ansvaret för dess ekonomi, skötsel och vård. De under 1900-talet tillkomna stiften i Sverige, Luleå (1904) och Stockholm (1942), har ej haft sina stiftshelgedomar i formell mening reglerade som domkyrkor, även om de har sådan benämning.
Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling kallas domprost (utom i Kalmar och Mariestad där det tidigare stiftet respektive superintendenturen avskaffats).
|