I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska den fascinerande världen av Kontemplation. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället kommer vi att dyka ner i en omfattande analys som kommer att ta upp alla relevanta aspekter relaterade till Kontemplation. Genom detaljerad forskning och expertutlåtanden kommer vi att försöka ge en fullständig och uppdaterad bild av detta mycket relevanta ämne. Från hans inflytande på populärkulturen till hans roll i den tekniska utvecklingen kommer vi att undersöka varje aspekt av Kontemplation för att ge våra läsare en solid och berikande förståelse.
Kontemplation (av latinets contemplatio, 'betraktande; övervägande') innebär att låta sinnet helt upptas av djupa tankar under längre tidsrymd.
Det är en grundläggande term inom filosofin och teologin, där den har lång historia. I äldre grekisk och romersk tradition hade det betydelsen skådande, närmast motsvarade teofani och hierofani.
Kontemplation (theoria) var ett betydelsefullt begrepp i Platons och Plotinos filosofier samt ett medel för att nå henosis. I kristen tradition har det fått en något snävare betydelse, vanligen en inre, utdragen och ordlös bön, varvid man tömmer medvetandet för att betrakta det gudomliga under stillhet.
Kontemplation skiljs ofta från den mer aktiva meditationen (denna distinktion gäller i synnerhet i västlig kristen tradition), där det ofta förknippas med mystiker, exempelvis Teresa av Avila och Johannes av Korset samt skrifter av Margery Kempe, Augustine Baker och Thomas Merton. I östlig kristendom är kontemplation (theoria) bokstavligen ett medel för att se Gud, få en vision av Gud eller uppleva enighet med Gud, vilket praktiseras inom traditionen Hesychasm.