Uppståndelse

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Uppståndelse. Från sitt ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Uppståndelse spelat en avgörande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Genom historien har Uppståndelse varit föremål för debatter, forskning och analys inom flera områden, vilket visar dess relevans idag. Genom den här artikeln kommer vi att fördjupa vår kunskap om Uppståndelse, reda ut dess olika aspekter och upptäcka dess betydelse i dagens värld.

För skulpturgruppen, se Uppståndelsemonumentet. För uppståndelse inom kristen tro, se Jesu uppståndelse.
”Köttets uppståndelse”, fresk av Luca Signorelli, Orvietos domkyrka (1499-1502)

Uppståndelse är inom zoroastrism, kristendom, judendom och islam en tanke som innebär att människan efter döden kroppsligen kan återuppvakna till liv. Tron på uppståndelsen förutsätter att människan lever vidare till både kropp och själ.

I Tanach (Gamla testamentet) finns ingen utvecklad lära om livet efter detta.

Kristendom

Inom kristendomen har uppståndelsehoppet sin förankring i tron på Kristi uppståndelse.

"Ty eftersom döden kom genom en människa kommer också uppståndelsen från de döda genom en människa. Liksom alla dör genom Adam, så skall också alla få nytt liv genom Kristus." (Första Korinthierbrevet 15:21-22)

Att graven var tom och att Jesus visade sig kroppsligen för många av sina lärjungar betyder inte att han återgått till sitt tidigare liv utan att han omformats till en ny gestalt, något som också är de kristnas slutmål. Ändå är det samma kropp, som förvandlats. Påsken är den kristna uppståndelsehögtiden framför andra, men också söndagen är en återkommande påminnelse om uppståndelsen.

Islam

I Koranen påpekas för skeptikerna att liksom Gud en gång skapade människan skall han också återuppväcka henne på domens dag.