Kapell (byggnad)

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Kapell (byggnad), ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom tiden. Från dess ursprung till den senaste forskningen och trenderna kommer vi att dyka ner i en detaljerad analys av Kapell (byggnad) och allt det omfattar. På dessa sidor kommer vi att upptäcka de många aspekterna och perspektiven relaterade till Kapell (byggnad), samt åsikter och erfarenheter från experter på området. Vi kommer att ta upp dess inverkan på samhället, dess möjliga konsekvenser för framtiden och möjliga praktiska tillämpningar som kan härledas från studien. Gör dig redo att ge dig ut på en spännande upptäcktsresa om Kapell (byggnad) och allt som omger den.

Skogskapellet, inom Skogskyrkogården i Stockholm.
Sankt Nikolai kapell i Paralimni, Cypern.

Kapell är ett kyrkorum i mindre format, antingen i en fristående byggnad eller som en del av ett större komplex, exempelvis ett sidokapell i en större kyrka. Kranskapell är benämningen på ett av flera små kapell som utgör en krans vid absiden eller koravslutningen på en kyrkobyggnad. Även privata gudstjänstlokaler benämnes kapell, oavsett om de är fristående eller en del av en annan byggnad. Det senare är oftast fallet med slottskapell.

Beskrivning

Ett kapell är antingen avsett för gudstjänster i allmänhet, eller för ett särskilt ändamål, såsom begravningskapell (fristående på eller i anslutning till en begravningsplats), och dopkapell[1] (i regel delar av större kyrka).

Ett variant av kapell är fiskarkapellen utefter Norrlandskusten, som var och är gudstjänstlokal, samlingslokal och förvaringsplats för nät och andra fiskeredskap. Exempel är Barsvikens kapell, Berghamns kapell, Bålsö kapell, Kuggörarnas kapell, Löruddens fiskarkapell (i Njurunda socken)[2] och Skeppsmalens kapell.

Många av väckelserörelsens och frikyrkorörelsens byggnader benämnes också kapell. Detta gällde/gäller även en del större byggnader, exempelvis Betelkapellet, Stockholm.

Capella

Beteckningen (medeltidslatin capella, "kort kappa", "liten mantel") härrör från den plats – en bönkammare i borgen i Paris – där den helige Martins av Tours kappa förvarades. Ordet har sedan överförts till mindre andaktsrum i profana byggnader (borgar, slott etc.), till avskilda delar av kyrkobyggnader (kor- och sidokapell, dop- och gravkapell etc.) liksom mindre kyrkor vid vallfartsorter eller olika slag av institutioner (skolor, stiftsgårdar etc.).

Kaplan

När ett kapell fungerat som annexkyrka har tillhörande upptagningsområde ibland kallats kapellförsamling. Föreståndaren för en kapellförsamling kallades kapellan, senare omvandlat till kaplan, en titel som motsvarar dagens komminister.

Bilder

Se även

Referenser

Noter

Tryckta källor

  • Koch, Wilfried; Larsson, Lars Olof (1970). Arkitektur: stilhistoriskt bildlexikon. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. sid. 112. Libris 30944 

Externa länkar