Katarina av Siena
I den här artikeln kommer vi att utforska ett brett utbud av idéer och koncept relaterade till Katarina av Siena. Från dess ursprung till dess nuvarande tillämpningar har Katarina av Siena varit ett ämne för intresse och debatt inom olika områden. Vi kommer att analysera dess betydelse i det samtida samhället, såväl som dess inflytande på utvecklingen av olika discipliner. Genom forskning och intervjuer med experter kommer vi att försöka belysa de mest relevanta aspekterna relaterade till Katarina av Siena, vilket ger våra läsare en mer komplett och djupgående vision av detta ämne.
| Sankta Katarina | |
 Katarina av Siena. Målning av Andrea Vanni. | |
| Jungfru och kyrkolärare | |
|---|---|
| Född | 25 mars 1347 Siena, Republiken Siena |
| Död | 29 april 1380 (33 år) Rom, Kyrkostaten |
| Vördas inom | Romersk-katolska kyrkan, anglikanska kyrkan |
| Helgonförklarad | 29 juni 1461 av Pius II |
| Förklarad kyrkolärare | 3 oktober 1970, Rom av Paulus VI |
| Helgedom | Santa Maria sopra Minerva |
| Helgondag | 29 april |
| Attribut | Ordensdräkt med törnekrona på huvudet, stigmata, ibland med hjärta i handen och/eller krucifix |
| Skyddshelgon för | Italien |
Katarina av Siena (Caterina da Siena), född Caterina di Jacopo di Benincasa 25 mars 1347 i Siena, död 29 april 1380 i Rom, var en italiensk lekmannadominikan och mystiker. Hon vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan med festdag 29 april. År 1970 utnämndes hon till kyrkolärare.
Biografi
Sankta Katarina föddes som Catherine Benincasa i Siena, som dotter till Giacomo di Benincasa och Lapa Piagenti, vars far var poet. Föräldrarna fick 25 barn; Katarina var näst yngst, född tvilling, men hennes tvillingsyster dog vid födseln. Hon fick ingen formell utbildning, vigde sin jungfrudom till Jesus när hon var sju år, och vägrade när hon kommit upp i tonåren att ingå ett äktenskap som föräldrarna anordnat.
Vid sexton års ålder inträdde hon i dominikanorden, och ägnade sig åt sjukvård, och studier av religiösa texter. Hon slog följe med en grupp kristna och begav sig till norra Italien för att verka för att förnya kyrkan i en anda av fullkomlig kärlek för Gud.
Omkring år 1366 inträffade vad Katarina i sina brev omnämner som sitt mystiska bröllop med Kristus. År 1370 fick hon starka upplevelser av helvetet, skärselden och himmelriket, och följaktligen tog hon steget ut i omvärlden efter sin isolering som nunna. I en av Katarinas många uppenbarelser lät Kristus henne välja mellan en gyllene krona och en törnekrona, där hon valde törnekronan. Enligt traditionen föll hon i extas under en bön i april 1375 och stigmatiserades. Dessa sår förblev osynliga fram till hennes död.
Eftersom hon var analfabet var hon tvungen att diktera de brev och andra texter hon ville få skrivna. I synnerhet var hon angelägen om att få ett slut på babyloniska fångenskapen i Avignon samt att mäkla fred mellan Italiens republiker och furstendömen. Med påve Gregorius XI förde hon en långvarig brevväxling, där hon uppmanade honom att ändra prästerskapet och förvaltningen av Kyrkostaten. 381 av hennes brev är bevarade.
I juni 1376 var Katarina Florens sändebud till påven i Avignon, men hon misslyckades med att uppnå en fredsuppgörelse vilket hade varit hennes uppdrag. Däremot lyckades hon förmå påven att flytta tillbaka till Rom, vilket han gjorde i januari 1377. Under schismen 1378 var hon anhängare till Urban VI. Hon levde sedan i Rom till sin död, 1380, vilket skedde efter en stroke, trots hennes unga ålder. Katarina gravsattes i Rom och kanoniserades av Pius II år 1461. I maj 1940 utsågs hon till skyddshelgon för Italien av Pius XII tillsammans med Franciskus av Assisi. 1970 utnämndes hon till kyrkolärare av Paulus VI.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Webbkällor
- ”St. Catherine of Siena”. Catholic Encyclopedia. New Advent. http://www.newadvent.org/cathen/03447a.htm. Läst 29 april 2018.
- ”Santa Caterina da Siena, vergine e dottore della Chiesa, patrona d'Italia”. Santi e Beati. http://www.santiebeati.it/dettaglio/20900. Läst 29 april 2018.
Tryckta källor
- Engelhart, Adalbert (1995). Helgonkalendern: en helgonkalender för årets alla dagar. Vejbystrand: Catholica. sid. 123. Libris 7757890. ISBN 91-86428-57-8 (inb.)
- Farmer, David Hugh (1992) (på engelska). The Oxford Dictionary of Saints. Oxford Reference (3 ed.). Oxford: Oxford University Press. sid. 89–91. ISBN 0-19-283069-4
- Orrling, Carin, red (2001). Medeltidens ABC ( /redaktör: Carin Orrling ; ). Stockholm: Prisma. sid. 205. Libris 8358062. ISBN 91-518-3926-1 (inb.). Arkiverad från originalet den 12 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070212211632/http://histvarld.historiska.se/histvarld/sok/artikel.asp?id=20544. Läst 28 juli 2009 Arkiverad 12 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
- Rengers, Christopher (2000) (på engelska). The 33 Doctors of the Church. Rockford, Illinois: Tan Books & Publishers. ISBN 0-89555-440-2
- The Book of Saints: A Dictionary of Servants of God. 6th ed. London: Cassell 1994. ISBN 0-304-34357-9
Vidare läsning
- Undset, Sigrid, Katarina av Siena. Stockholm: Norstedt 1957.
- Sesé, Bernard, Katarina av Siena. Stockholm: Veritas 2008.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Katarina av Siena.
