I dagens värld har Abraham (patriark) fått oöverträffad relevans. Oavsett om det är inom vetenskap, teknik, konst, politik eller vardagsliv är Abraham (patriark) ett ämne som har fångat miljontals människor runt om i världen. Dess inverkan har märkts avsevärt i våra liv, och genererat debatter, kontroverser och upptäckter som har förändrat vår uppfattning och förståelse av Abraham (patriark). I den här artikeln kommer vi att utforska detta fenomen på djupet, analysera dess olika aspekter, dess historia, dess nuvarande inflytande och dess framtida potential.
Abraham (hebreiska: אַבְרָהָם lyssna , Avraham, Aḇrāhām, Avrohom eller Avruhom; arameiska: אברהם: Aḇrāhām, Avrohom; arabiska: إبرَاهِيم Ibrāhīm) eller Abram, vördas inom de så kallade abrahamitiska religionerna som patriark. Judar och kristna ser honom traditionellt som grundare av judendomen. I Koranen uppträder en Ibrahim som enligt islam är identisk med Abraham och där beskrivs han som den förste att etablera monoteism på Arabiska halvön och räknas som en av de viktigaste profeterna. Koranens Ibrahim avviker dock från den bibliska figuren på ett antal, för islam avgörande, punkter.
Det är framför allt i Första Moseboken som Abrahams liv skildras. Där sägs att Herren lät honom betrakta stjärnorna, för att visa honom hur talrik hans avkomma skulle bli:
"Och Herren förde honom ut och sade: "Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan! Så talrika skall dina ättlingar bli." Abraham trodde Herren, och därför räknade Herren honom som rättfärdig" (1 Mos. 15:5–6).
Abraham fick flera söner, en hette Isak, som föddes av hans fru Sara, israeliternas stamfader. Tillsammans med sin tjänstekvinna Hagar, fick Abraham en son som hette Ismael, som i sin tur blev stamfader åt ismaeliterna. Tillsammans med sin andra hustru Ketura fick han ytterligare sex söner: Simran, Joksan, Medan, Midjan, Jishbak och Shuach.
Enligt 1. Mose 11:31 utvandrade Abraham i sällskap med sin far Terachs familj från kaldéernas Ur i södra Mesopotamien till Harran på gränsen mellan nuvarande Syrien och Turkiet. Vid denna tidpunkt dyrkade Abrahams familj enligt Josua 24:2 andra gudar. Monoteismen, det vill säga dyrkan av en enda Gud, var vid denna tid enligt Bibeln inte vanligt förekommande.
Vid 75 års ålder lämnade Abraham Haran och begav sig söderut till Kanaan, som han blivit tillsagd av Gud. Abraham blev där vid 86 års ålder far till Ismael. Vid 100 års ålder blev han far till Isak, som genom sin son Jakob enligt Första Mosebok blev stamfar till Israels folk. Abraham blev 175 år.
Efter det att Sara dött vid 127 års ålder så tog sig Abraham Ketura till hustru och fick sönerna Simran, Joksan, Medan, Midjan, Jisbak och Sua. Dessa söner fick i sin tur söner, men varken de eller Ismael ärvde Abraham, utan han gav dem skänker och lät dem dra bort till österlandet medan han ännu levde och endast Isak ärvde honom. (Första Mosebok 25:1–6)
Bland andra saker som bibeln nämner om Abrahams liv är att han besökte Egypten där hans hustru Sara blev tagen till Faraos hus. Varefter faraos hov drabbades av "plågor", vilket medför att Sara och Abraham skickas bort. (Första Mosebok 12:10–20) Efter att hans brorson Lot bosatt sig i Sodom utbryter ett krig med kung Kedorlaomer av Elam och Lot tas till fånga. Abraham reagerar med att samla sina tjänare och befriar Lot och andra fångar. (Första Mosebok kap 14) Herren visar sig för Abraham när han får besök av "tre män" som förutsäger att Sara ska få en son och att synden i städerna Sodom och Gomorra fått Herrens uppmärksamhet, varefter Abraham vädjar för de "rättfärdiga" i städerna. (Första Mosebok kap 18)
Till de mer kända berättelserna hör när Abraham sattes på prov av Herren och fick en befallning att fara till landet Moria för att offra sin son Isak som ett brännoffer. Abraham gör sig beredd att offra sin son men hindrades av att Herrens ängel ropar och säger till honom att offra en vädur istället. (Första Mosebok 22:1–18).
Första Mosebok anger att Abraham är begraven i Makpelagrottan i Hebron, med sin hustru och sina efterkommande.
Enligt Gamla Testamentet var Abraham en kaldé som härstammade från Mesopotamien och man[vem?] har försökt härleda honom till en gestalt som levde cirka 2000 f.Kr.[källa behövs] och beskrivs som sitt folks ledare, Guds lydige tjänare och en upprätthållare av god moral. Han skildras som hövding av en starkt endogam halvnomadisk folkstam.
Forskare har varit starkt oeniga om hur man skall förhålla sig till Abrahams historicitet. Delvis har den debatten utgått från jämförelser med den tid då Abraham skulle ha levat, om en datering utförs på Bibelns grundval. Fram till utgivningen av Thomas L. Thompsons The Historicity of the Patriarchal Narratives. The Quest for the Historical Abraham 1974 utgick forskare som regel från att det material i Bibeln som är av historisk art, var pålitligt som källa.[källa behövs] Thompsons arbete utgjorde i så måtto ett paradigmskifte[källa behövs]; hans åsikt är i stället att Första Moseboken snarare har ett sociologiskt, religiöst och politiskt syfte. Sedan Thompson brukar forskare i högre grad ägna sig åt jämförelser mellan uppgifter i Bibeln och arkeologiska fynd från området. Hans förhållningssätt till Abraham brukar kallas Köpenhamnskolan eller den minimalistiska skolan. Thompsons forskning kan ses som en reaktion på William F. Albright som grundade den bibliska arkeologin och ansåg att han kunde belägga att de flesta uppgifterna om Abraham i stora drag stämde. Albright har dock få anhängare numera.[källa behövs]
Abrahams betydelse bygger på hans förbund med Gud och Guds löfte att hans ättlingar skulle ärva landet (Första Mosebok 15:5–6). För att pröva Abraham beordrade Gud att Abraham skulle offra sin son Isak på Moria berg, men detta återkallades i sista stund (1 Mos. 22:1–18). I Koranens version av denna händelse är det enligt den islamiska traditionen sonen Ismael som nästan offras.
Dessa är de ättlingar som Abraham inte hade med Sara (alltså inte Isak).
[källa behövs]
1917 års översättnings namnformer är här använda.
Hagar | Abraham | Ketura | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ismael | Simran | Medan | Jisbak | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nebajot | Adbeel | Misma | Massa | Tema | Nafis | Joksan | Midjan | Sua | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kedar | Mibsam | Duma | Hadad | Jetur | Kedma | Efa | Hanok | Eldaa | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Saba | Dedan | Efer | Abida | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
assuréerna/Assurim | letuséerna/Letusim | leumméerna/Leummim | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|