I dagens värld har Systematisk teologi blivit ett relevant och viktigt ämne som drar till sig många människors uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i historien, dess inflytande på kulturen eller dess betydelse inom det vetenskapliga området, har Systematisk teologi fångat mångas intresse. Under åren har Systematisk teologi spelat en betydande roll inom olika områden, och dess närvaro fortsätter att vara relevant i dagens värld. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Systematisk teologi, och undersöka dess betydelse, dess inverkan och dess relevans i det aktuella sammanhanget.
Systematisk teologi är en del av teologin som omfattar det systematiska studiet av de kristna troslärorna. Detta inkluderar studiet av kristen teologisk utveckling och traditionens samtida betydelse.
Ämnet systematisk teologi förekommer internationellt under detta namn både vid konfessionella och icke-konfessionella teologiska utbildningar. Ämnet kan ha lite olika avgränsning vid olika lärosäten, men vanligen ingår dogmatik (trons innehåll) och teologisk etik samt religionsfilosofi. Även praktisk teologi kan ingå, och i romersk-katolska utbildningar brukar fundamentalteologi skiljas ut från dogmatiken.
Benämningen systematisk teologi som examensämne finns i Sverige vid Lunds universitet, Teologiska högskolan Stockholm , Newmaninstitutet och Umeå Universitet. Vid Uppsala universitet heter ämnet sedan 1 januari 2006 systematisk teologi med livsåskådningsforskning (tidigare tros- och livsåskådningsvetenskap). På övriga svenska universitet och högskolor har den systematiska teologin vanligen uppgått i ämnet tros- och livsåskådningsvetenskap.