Roadracing-VM 1981
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Roadracing-VM 1981, och utforska dess olika aspekter och betydelser. Från dess ursprung till dess relevans idag har Roadracing-VM 1981 varit föremål för intresse och debatt inom olika samhällssfärer. Genom en djupgående och detaljerad analys kommer vi att söka belysa nyckelaspekterna kring Roadracing-VM 1981, samt erbjuda en berikande vision och intressanta perspektiv på dess inverkan på kultur, historia, politik eller något annat relevant område. För att fördjupa förståelsen av detta betydelsefulla ämne kommer dess praktiska implikationer och möjliga konsekvenser för framtiden också att undersökas.
Roadracing-VM 1981 kördes över 11 omgångar, enbart på europeisk mark för 500GP.
| Klass | Mästare individuellt | Mästare konstruktörer |
|---|---|---|
| 500GP |  Marco Lucchinelli
|
 Suzuki
|
| 350GP |  Anton Mang
|
Kawasaki
|
| 250GP | Anton Mang
|
Kawasaki
|
| 125GP |  Ángel Nieto
|
Minarelli
|
| 50GP | Ricardo Tormo
|
Bultaco
|
| Sidvagn |  Rolf Biland/Kurt Waltisperg
|
LCR-Yamaha
|
| Formula TT1 |  Graeme Crosby (Suzuki)
|
- |
| Formula TT2 | .svg){kind=small} Tony Rutter (Ducati)
|
- |
| Formula TT3 | Barry Smith (Yamaha)
|
- |
| Endurance |  Raymond Roche, Jean Lafond (Kawasaki)
|
- |
500GP
Marco Lucchinelli vann sin enda titel i den största klassen.
Delsegrare
| Bana | Vinnare | Märke |
|---|---|---|
 Salzburgring
|
 Randy Mamola
|
Suzuki |
| Hockenheim
|
Kenny Roberts
|
Yamaha |
| Monza
|
Kenny Roberts
|
Yamaha |
| Paul Ricard
|
Marco Lucchinelli
|
Suzuki |
.svg){kind=small} Rijeka
|
Randy Mamola
|
Suzuki |
 Assen
|
Marco Lucchinelli
|
Suzuki |
.svg){kind=small} Spa
|
Marco Lucchinelli
|
Suzuki |
 Imola
|
Marco Lucchinelli
|
Suzuki |
| Silverstone
|
Jack Middelburg
|
Suzuki |
 Imatra
|
Marco Lucchinelli
|
Suzuki |
 Anderstorp
|
Barry Sheene
|
Yamaha |
Slutställning
| Plats | Förare | Märke | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | Marco Lucchinelli
|
Suzuki | 105 |
| 2 | Randy Mamola
|
Suzuki | 94 |
| 3 | Kenny Roberts
|
Yamaha | 74 |
| 4 | Barry Sheene
|
Yamaha | 72 |
| 5 | Graeme Crosby
|
Suzuki | 68 |
| 6 | Boet van Dulmen
|
Yamaha | 64 |
350GP
Klassen vanns av Anton Mang, efter att ha dominerat avslutningen av säsongen med fem raka segrar.
Delsegrare
| Bana | Vinnare | Märke |
|---|---|---|
 Buenos Aires
|
.svg){kind=small} Jon Ekerold
|
Kawasaki |
| Salzburgring
|
Patrick Fernandez
|
Yamaha |
| Hockenheim
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Monza
|
Jon Ekerold
|
Kawasaki |
| Opatija
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Assen
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Silverstone
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
 Brno
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
Slutställning
| Plats | Förare | Märke | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | Anton Mang
|
Kawasaki | 103 |
| 2 | Jon Ekerold
|
Kawasaki | 52 |
| 3 | Jean-François Baldé
|
Kawasaki | 49 |
| 4 | Patrick Fernandez
|
Yamaha | 46 |
| 5 | .svg){kind=small} Carlos Lavado
|
Yamaha | 41 |
| 6 | Keith Huewen
|
Yamaha | 29 |
250GP
Anton Mang vann 250GP-klassen efter att ha vunnit tio av tolv deltävlingar för Kawasaki.
Delsegrare
| Bana | Vinnare | Märke |
|---|---|---|
| Buenos Aires
|
Jean-François Baldé
|
Kawasaki |
| Hockenheim
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Monza
|
Eric Saul
|
Yamaha |
| Paul Ricard
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Jarama
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Assen
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Spa
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Imola
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Silverstone
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Imatra
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Anderstorp
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
| Brno
|
Anton Mang
|
Kawasaki |
Slutställning
| Plats | Förare | Märke | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | Anton Mang
|
Kawasaki | 160 |
| 2 | Jean-François Baldé
|
Kawasaki | 95 |
| 3 | Ronald Freymond
|
Ad Majora | 72 |
| 4 | Carlos Lavado
|
Yamaha | 56 |
| 5 | Patrick Fernandez
|
Yamaha | 43 |
| 6 | Jean-Louis Guignabodet
|
Kawsaki | 36 |
125GP
125GP vanns av Ángel Nieto.
Delsegrare
| Bana | Vinnare | Märke |
|---|---|---|
| Buenos Aires
|
Ángel Nieto
|
Minarelli |
| Salzburgring
|
Ángel Nieto
|
Minarelli |
| Hockenheim
|
Ángel Nieto
|
Minarelli |
| Monza
|
Guy Bertin
|
Sanvenero |
| Paul Ricard
|
Ángel Nieto
|
Minarelli |
| Jarama
|
Ángel Nieto
|
Minarelli |
| Opatija
|
Loris Reggiani
|
Minarelli |
| Assen
|
Ángel Nieto
|
Minarelli |
| Imola
|
Loris Reggiani
|
Minarelli |
| Silverstone
|
Ángel Nieto
|
Minarelli |
| Imatra
|
Ángel Nieto
|
Minarelli |
| Anderstorp
|
Ricardo Tormo
|
Sanvenero |
Slutställning
| Plats | Förare | Märke | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | Ángel Nieto
|
Minarelli | 140 |
| 2 | Loris Reggiani
|
Minarelli | 95 |
| 3 | Pier Paolo Bianchi
|
Morbidelli | 84 |
| 4 | Hans Müller
|
Morbidelli | 58 |
| 5 | Jacques Bolle
|
Motobécanne | 55 |
| 6 | Guy Bertin
|
Sanvenero | 41 |
50GP
Ricardo Tormo blev världsmästare.
Delsegrare
| Bana | Vinnare | Märke |
|---|---|---|
| Hockenheim
|
Stefan Dörflinger
|
Kreidler |
| Monza
|
Ricardo Tormo
|
Bultaco |
| Jarama
|
Ricardo Tormo
|
Bultaco |
| Opatija
|
Ricardo Tormo
|
Bultaco |
| Assen
|
Ricardo Tormo
|
Bultaco |
| Spa
|
Ricardo Tormo
|
Bultaco |
| Imola
|
Ricardo Tormo
|
Bultaco |
| Brno
|
Theo Timmer
|
Bultaco |
Slutställning
| Plats | Förare | Märke | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | Ricardo Tormo
|
Bultaco | 90 |
| 2 | Theo Timmer
|
Bultaco | 65 |
| 3 | Stefan Dörflinger
|
Kreidler | 51 |
| 4 | Hans Hummel
|
Sachs | 43 |
| 5 | Hagen Klein
|
Kreidler | 40 |
| 6 | Rolf Blatter
|
Kreidler | 39 |
Källor
| |||||