I dagens värld är W.E.B. Du Bois en fråga som har fått relevans i samhället. I och med teknikens framsteg och globaliseringen har W.E.B. Du Bois blivit en intressant plats för många, vilket skapar debatt och reflektion inom olika områden. Oavsett om det är i akademin, arbetet eller vardagen har W.E.B. Du Bois påverkat människor runt om i världen på olika sätt. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekterna av W.E.B. Du Bois och hur det har påverkat olika aspekter av det moderna livet.
Du Bois studerade först vid Fisk University, därefter vid universitetet i Berlin och slutligen vid Harvard, där han blev förste afroamerikan som promoverades till filosofie doktor vid detta universitet år 1895. Hans doktorsavhandling The Suppression of the African Slave Trade blev första volym i den nya serien Harvard Historical Series.
År 1905 samlade Du Bois 29 svarta ledare i Niagara Falls i Kanada och startade där rörelsen Niagara Movement. Den undvek att öppet kritisera dåtidens självklare svarte ledare Booker T. Washingtons politik.[förtydliga] Rörelsen fick 33 underavdelningar i USA och höll årskongresser på sådana historiska platser som Faneuil Hall i Boston och Harpers Ferry. Den vann dock inte mycket terräng bland svarta. Rörelsen hade urusel ekonomi och upplöstes år 1910. Ur denna organisation föddes den mer framgångsrika National Association for the Advancement of Colored People (NAACP). Där blev Du Bois chef för avdelningen för forskning och publicitet; redaktör för dess tidskrift Crisis. Hans samarbete med Pan-African Congress och hans stöd för förslagen om skilda svarta samhällen ledde dock till en brytning med NAACP under 1930-talet.[förtydliga] Efter andra världskriget förespråkade han socialismen och fredsrörelsen. I slutet av sitt liv blev Du Bois medlem i amerikanska kommunistpartiet, och utvandrade till Ghana.
^Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Дюбуа Уильям Эдуард Бёркхардт”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
^Emmanuel Sampath Nelson (red.), African American Authors, 1745-1945 : A Bio-Bibliographical Critical Sourcebook, Greenwood Press, 2000, s. 121,123, ISBN 0-313-30910-8.