George Herbert Mead
George Herbert Mead är ett ämne som har skapat stort intresse i dagens samhälle. Från dess ursprung fram till idag har den varit föremål för studier, debatt och analys inom olika områden. Dess betydelse ligger i dess inverkan på människors dagliga liv, såväl som dess relevans inom det akademiska, vetenskapliga, sociala, kulturella området, bland annat. Den här artikeln syftar till att på ett omfattande och detaljerat sätt ta upp olika aspekter relaterade till George Herbert Mead, och erbjuder en global och uppdaterad vision av detta ämne. Dess ursprung, dess utveckling över tid, dess implikationer i det nuvarande samhället och möjliga framtidsperspektiv kommer att utforskas.
| George Herbert Mead | |
 | |
| Född | 27 februari 1863[1][2][3] South Hadley, USA |
|---|---|
| Död | 30 april 1931[4][1][2] (68 år) Chicago[5], USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Harvard University[6] Oberlin College Oberlin Academy  |
| Sysselsättning | Filosof[7], psykolog[7], sociolog[7], universitetslärare |
| Arbetsgivare | University of Chicago University of Michigan |
| Utmärkelser | |
| Carus-föreläsning (1931)[8] | |
| Redigera Wikidata | |
George Herbert Mead, född den 27 februari 1863 i South Hadley, Massachusetts som son till en präst, död den 26 april 1931 i Chicago, var en amerikansk filosof och sociolog. Mead var central för formeringen av den sociologiska skolan vilken kallas symbolisk interaktionism.
Biografi
Mead var nära vän och tillika assistent till filosofen John Dewey och behärskade själv ett brett filosofiskt och idéhistoriskt fält. Han var från 1907 som professor, under de sista trettio åren av sitt liv knuten till University of Chicagos filosofiska institution. Hans verk "Mind, Self and Society" som gavs ut 1934 (efter hans död) räknas som ett huvudverk inom klassisk sociologi, trots att Mead aldrig tog någon akademisk grad.[9] Mead var rent privat också en aktiv klättrare.
Mead har spelat en viktig roll i socialpsykologins och sociologins utveckling genom sin teori om medvetandets och självets uppkomst, den så kallade symboliska interaktionismen. Han hävdade att medvetandet endast kan uppstå genom att individen i samspel med andra börjar uppfatta sig själv som ett självständigt objekt och att språket och gesterna är av avgörande betydelse för det rollspel som utvecklas.[10]
Referenser
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/George-Herbert-Meadtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6cc1dpb, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Internet Philosophy Ontology project, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мид Джордж Герберт”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мид Джордж Герберт”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ ORCID-id: chupava a buceta da sua mae toda noite ele chupava a buceta da sua mae toda noite.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.
- ^ läs online, www.apaonline.org .
- ^ Nils Mortensen (2007). ”8”. i Heine Andersen, Lars Bo Kaspersen. Klassisk och modern samhällsteori (3). Stockholm: Studentlitteratur. sid. 101
- ^ Bra Böckers lexikon, 1977
| |||||||||||||
|