I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Bhimrao Ramji Ambedkar i det aktuella sammanhanget. Bhimrao Ramji Ambedkar har varit föremål för debatt och analys under lång tid, och dess relevans är fortfarande giltig i det aktuella scenariot. Bhimrao Ramji Ambedkar har genom åren spelat en avgörande roll i olika aspekter, från samhälle till ekonomi, kultur och politik. Med den här artikeln vill vi ta upp de olika aspekterna av Bhimrao Ramji Ambedkar, och undersöka dess inflytande och utveckling över tid. Från sitt ursprung till sin nuvarande situation kommer vi att analysera hur Bhimrao Ramji Ambedkar har format och fortsätter att forma vår värld lokalt, nationellt och internationellt.
Bhimrao Ramji Ambedkar | |
![]() | |
Född | Bhīvā Rāmjī Sakpāḷ 14 april 1891[1][2][3] Bhim Janmabhoomi |
---|---|
Död | 6 december 1956[1][2][3] (65 år) Dr. Ambedkar National Memorial[4] eller New Delhi |
Begravd | Chaitya Bhoomi och Mumbai |
Medborgare i | Brittiska Indien och Indien |
Utbildad vid | Columbia University London School of Economics and Political Science[5] Elphinstone College Government Law College, Mumbai ![]() |
Sysselsättning | Nationalekonom[6][7][8], hjälparbetare, människorättsförsvarare, pedagog (forskare)[9], medborgarrättsaktivist, historiker, tidningsredaktör, frihetskämpe, andlig ledare, självbiograf, kvinnosakspolitiker, bibliograf, fredsaktivist, målare, politisk författare, teolog, essäist, orator, statsvetare, jurist[10], sociolog, antropolog, barrister, politiker[11], konstitutionalist, vitter, pedagog, filosof, professor, författare, revolutionär, socialreformator, journalist, reisende lærd |
Befattning | |
Ordensledamot, Bombay Legislative Council (1926–1937) Oppositionsledare, Bombay Legislative Assembly (1937–1942) Ordensledamot, Bombay Legislative Assembly (1937–1942) Arbetsmarknadsminister, Viceroy's Executive Council (1942–1946) Ledamot av Indiens konstituerande församling (1946–1950) Ordförande (1946–1950) Member of the Negotiating Committee of the Constituent Assembly of India (1947–1950)[12] Member of the Steering Committee of the Constituent Assembly of India (1947–1950)[12] Member of the Advisory Committee of the Constituent Assembly of India (1947–1950)[13] Member of the Committee on Subjects Assigned to the Union Centre (1947–1950)[12] Indiens justitieminister (1947–1951) Ledamot av Rajya Sabha (1952–1956) | |
Politiskt parti | |
Scheduled Castes Federation (–)[14][15][16] Uafhængigt arbejderparti (–)[17][18][19] Indiens Republikanske parti (–)[20] | |
Maka | Ramabai Bhimrao Ambedkar (g. 1906–1935)[21] Savita Ambedkar (g. 1948–1956)[22] |
Barn | 5 |
Föräldrar | Ramji Maloji Sakpal[23][24] Bhimabai Ramji Sakpal[25] |
Utmärkelser | |
Hedersdoktor vid Columbia University (1952)[26][27][28] Hedersdoktor vid Osmaniauniversitetet (1953)[29] Den främsta indiern[30] Bharat Ratna[31] | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Dr. Bhimrao Ramji Ambedkar (Babasaheb Ambedkar), född 14 april 1891, död 6 december 1956, var en indisk politiker och förgrundsgestalt inom daliternas - de lågkastigas - sociala och politiska rörelse före och efter den indiska självständigheten.
Ambedkar föddes i en lågkastig familj, vilket ledde till att han fick känna av hur illa daliterna blev behandlade: i skolan fick Ambedkar inte sitta i klassrummet utan måste sitta på en mjölsäck som han tog med hemifrån varje dag. Skolans policy var att lärarna inte gav vatten till daliter (för att undvika kontakter med dem), utan detta var bönderna uppgift. Därför kom Ambedkar på en fras "ingen bonde, inget vatten". Trots diskriminering var Ambedkar en begåvad elev och blev den första i sin familj med gymnasieutbildning.[32].
Ambedkar studerade vid Elphinstone College i Bombay där han tog examen 1912, för att sedan doktorera (Ph.D.) vid Columbia University, New York. Senare doktorerade han även vid London School of Economics (D.Sc. i ekonomi) och blev advokat genom att vinna inträde vid Gray's Inn.
1923 återvände Ambedkar till hemlandet där han grundade Bahishkrit Hitkarini Sabha i syfte att bidra till ett avskaffande av kastväsendet, till folkbildning samt ökat välstånd i de socialt sämst ställda grupperna i Indien. 1930 började Ambedkar och hans organisation kämpa för att de lågkastiga skulle få tillträde till hinduiska tempel.
År 1947 utnämndes Ambedkar till Indiens justitieminister och var med att skriva landets grundlag som bl.a. förbjöd kastsystemet.[33]
Ambedkar konverterade till buddhismen (navayana) 14 oktober 1956, en kort tid innan han avled. Detta steg följdes senare av stora grupper bland daliterna. Hans bok om buddhism, The Buddha and His Dhamma, är den heliga boken för navayana-buddhister. Boken är publicerad postumt eftersom Ambedkar blev färdig med dess första manuskript bara tre dagar innan sin död.[32].
Ambedkar tilldelades Indiens högsta hedersutmärkelse Bharat Ratna postumt i en ceremoni i april 1990.
Ambedkars dödsdag, den 14 april, är en allmän helgdag i en del av Indiens delstater. Dagen heter officiellt Ambedkar Jayanti.[34].
Källa:[35]
|