GAL–TAN
Följande artikel kommer att ta upp ämnet GAL–TAN, som har blivit mycket aktuellt de senaste åren. GAL–TAN är ett ämne som har väckt intresse hos experter och allmänhet, på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. I den här artikeln kommer olika aspekter relaterade till GAL–TAN att utforskas, från dess ursprung till dess utveckling idag. Dessutom kommer de implikationer som GAL–TAN har inom olika sektorer att analyseras, samt möjliga lösningar och framtidsperspektiv. Utan tvekan är GAL–TAN ett ämne som förtjänar att studeras och förstås på djupet, varför denna artikel försöker bidra till debatten och reflektionen kring denna viktiga fråga.
.svg)
GAL–TAN är en politisk indelningsdimension för värderingar och partier där sex egenskaper summeras i två huvudgrupper som representeras i en skala.
GAL står för Grön, Alternativ och Libertär/Libertariansk, medan TAN finns i skalans andra ände och står för Traditionell, Auktoritär och Nationalistisk. Skiljelinjen handlar i detta system inte om fördelningspolitik, utan om sociala och kulturella värden.
Skalan började användas av den internationella forskningsgruppen CHES 1999. Begreppet (Green-Alternative-Libertarian vs Traditional-Authoritarian-Nationalist) myntades 2002 av Hooghe, Marks & Wilson.
Sverige
I Sverige har GAL–TAN-skalan använts av statsvetare, och den har fått genomslag i debatten sedan 2016. I december 2018 utsågs "gal–tan-skala" till ett av årets nyord.
GAL–TAN-axeln har kallats ofärdig och tillrättalagd, och den har ifrågasatts som analytiskt verktyg, eftersom det är oklart om de som bedöms sympatisera i riktning mot GAL egentligen har särskilt mycket gemensamt. Detsamma gäller för dem som bedöms sympatisera i riktning mot TAN. Både PJ Anders Linder och statsvetaren Tommy Möller har anmärkt att skalan har drag av att vara en dimension av "GOD-OND". Statsvetaren Sören Holmberg sade i februari 2021 att GAL–TAN har väldigt svagt stöd, framförallt i Sverige, och att kopplingen mellan faktorerna som ingår i skalan är svag. Holmberg menar att det istället är graden av nationalism som ligger bakom skalan och strukturerar upp den dimensionen.
SVT:s programdirektör, Jan Helin, sade 2017 att GAL–TAN var "ett av de viktigaste utforskningsområdena för public service framöver".
Se även
- Hästskoteorin
- Nolan-diagram
- Politiskt spektrum
- Politisk kompass eller politisk diamant
- Värdekonservatism
- Synkretisk politik
Referenser
- ^ ”"Den nya värderingsskalan som skakar Moderaterna", Aftonbladet 2016-08-28”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23420455.ab. Läst 13 november 2016.
- ^ "Äntligen en frisk fläkt i debatten om vänstern", expressen.se, 27 september 2016. Åtkomst den 27 september 2016.
- ^ Katarina Lind "Så har Centerpartiet närmat sig MP och V", sverigesradio.se, 5 april 2018. Åtkomst den 8 maj 2018.
- ^ Ohlsson, Jonas; Oscarsson, Henrik; Solevid, Maria. ”Ekvilibrium”. SOM-Institutet. sid. 20. Arkiverad från originalet den 1 november 2016. https://web.archive.org/web/20161101164730/http://som.gu.se/digitalAssets/1579/1579369_ekvilibrium.pdf. Läst 1 november 2016.
- ^ "Hur endimensionellt är det svenska partisystemet? Arkiverad 1 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.", henrikoscarsson.com, 24 januari 2015. Åtkomst den 12 november 2016.
- ^ PJ Anders Linder. "Debatt: Bristerna i GAL-TAN-skalan", di.se, 30 augusti 2016. Åtkomst den 12 november 2016.
- ^ Robert Sundberg. "Alla talar om GAL-TAN Arkiverad 7 april 2018 hämtat från the Wayback Machine.", dalademokraten.se, 13 augusti 2016. Åtkomst den 12 november 2016.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 december 2018. https://web.archive.org/web/20181227131348/https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/nyord/nyordslistan-2018.html. Läst 27 december 2018. sprakochfolkminnen.se, 27 december 2018.
- ^ "Moderater i motvind", Axess TV på YouTube, 8 juni 2017. Åtkomst den 2 oktober 2017.
- ^ Sören Holmberg intervjuad i Fredagsintervjun. "Fredagsintervjun: Nej, polariseringen har inte ökat" (vid 11m21s), Kvartal, 19 februari 2021.
- ^ Mats Bråstedt, Lovisa Åkesson. ”"Kritiken mot SVT – studie visar politiska vinklingen"”. Arkiverad från originalet den 1 december 2020. https://web.archive.org/web/20201201102630/https://www.expressen.se/nyheter/kritiken-mot-svt-studie-visar-politiska-vinklingen/. Läst 25 februari 2021., expressen.se, 9 juni 2019.