Jesse Jackson
I dagens värld har Jesse Jackson blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Sedan dess uppkomst har Jesse Jackson fångat experters och entusiasters uppmärksamhet och skapat debatt och reflektion inom olika områden. Dess inverkan har inte gått obemärkt förbi, delvis på grund av dess inflytande på det samtida samhället. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Jesse Jackson, utforska dess många aspekter och lyfta fram dess betydelse i olika sammanhang. Genom detaljerad analys kommer vi att upptäcka implikationerna och omfattningen av Jesse Jackson i dagens värld.
| Jesse Jackson | |
_(cropped).jpg) Jesse Jackson, 22 augusti 2024. | |
| Född | Jesse Louis Burns 8 oktober 1941 (83 år) Greenville, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of Illinois at Urbana-Champaign Chicago Theological Seminary North Carolina Agricultural and Technical State University  |
| Sysselsättning | Politiker, människorättsförsvarare, medborgarrättsaktivist, pastor, grundare |
| Politiskt parti | |
| Demokratiska partiet | |
| Maka | Jacqueline Jackson (g. 1962–) |
| Barn | Santita Jackson |
| Utmärkelser | |
| Eugene V. Debs Award (1978) Spingarnmedaljen (1989) Hedersdoktor vid Kairos universitet (1989) Presidentens frihetsmedalj (2000) Kommendör av Hederslegionen (2021) James Joyce-priset Hedersdoktor vid Kairos universitet | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Jesse Louis Jackson, Sr., ursprungligen Jesse Louis Burns, född 8 oktober 1941 i Greenville i South Carolina, är en amerikansk medborgarrätts- och människorättsaktivist, politiker och baptistpastor.
Biografi
Efter universitets- och teologistudier började Jackson arbeta för Martin Luther King och blev en av dennes närmaste män. Tillsammans med denne organiserade han Southern Christian Leadership Conference (SCLC) och var i slutet av 1960-talet ledare för Operation Breadbasket. 1971 grundade han People United to Serve Humanity (PUSH), en organisation för självhjälp åt den svarta befolkningen och 1984 Rainbow Coalition.
Under 1980-talet blev han en uppmärksammad politiker och talesman i medborgarrättsfrågor och för den afrikansk-amerikanska befolkningen. Han drev 1984 och 1988 som andra (efter Shirley Chisholm) svarta amerikan kampanjer för att bli presidentkandidat för det Demokratiska partiet. Efter några uppmärksammade negativa uttalanden om judar och Israel är Jackson inte särskilt väl sedd inom den judiska minoriteten i USA. På senare tid har Jackson dock försökt reparera relationerna, och talade bland annat offentligt för senator Joe Lieberman vid dennes presidentnomineringskampanj.
Han har därefter bland annat stött Bill Clinton och varit dennes rådgivare. Han har även verkat internationellt och vid ett antal tillfällen medverkat till att få amerikanska fångar och gisslan frisläppta. Han har på senare tid framträtt som kritiker av amerikansk utrikespolitik i Mellanöstern och Latinamerika, senast i samband med kriget i Irak 2003.
Jackson var aktiv för att frita medborgare från USA som hölls som fånge i andra stater.
Lördagen den 2 juli 2011 höll Jesse Jackson ett tal för 30 000 människor på musik- och kulturfestivalen Peace & Love i Borlänge. I talet protesterade han mot NATO:s bombningar i bland annat Libyen och citerade bland andra Bob Dylans "Blowin' in the Wind" och John Lennons "Give Peace a Chance".
Referenser
Noter
- ^ läs online, www.thehistorymakers.org .
- ^ läs online, www.geledes.org.br .
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .
- ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0413666co0047972, läst: 16 oktober 2015.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6tx3dq3, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Discogs, Discogs artist-ID: 79579, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, www.rainbowpush.org .
- ^ läs online, debsfoundation.org .
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: topic/Spingarn-Medaltopic/Britannica-Online, läs online.
- ^ läs online, cu.edu.eg .
- ^ läs online, crsreports.congress.gov .
- ^ McCudden (red.), Mary Rose (2012). ”Jackson, Jesse”. Britannica Student Encyclopedia. "II". Encyclopaedia Britannica. sid. 7
- ^ Larry J. Sabato's Feeding Frenzy (21 juli 1998). ”Jesse Jackson's 'Hymietown' Remark – 1984”. Washington Post. http://www.washingtonpost.com/wp-srv/politics/special/clinton/frenzy/jackson.htm. Läst 6 maj 2010.
- ^ ”Don't ask, don't tell”. Salon. 17 augusti 2000. Arkiverad från originalet den 25 januari 2003. https://web.archive.org/web/20030125111938/http://archive.salon.com/politics/feature/2000/08/16/jackson/index.html.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Jesse Jackson.
| ||||||||||||||||||||||||||||
|