Tändsticksområdet
I dagens värld har Tändsticksområdet fått betydande relevans inom olika områden. Dess inflytande har sträckt sig till samhället, politiken, kulturen och ekonomin, och genererat en påverkan som inte kan ignoreras. Vare sig på ett personligt eller globalt plan har Tändsticksområdet väckt särskilt intresse och har motiverat viktiga debatter och forskning. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i det fascinerande universum av Tändsticksområdet, utforska dess många aspekter och dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Genom en detaljerad analys söker vi bättre förstå hur Tändsticksområdet har präglat ett före och efter i olika aspekter av det samtida livet.
Tändsticksområdet är ett kvarter på väster i centrala Jönköping som består av delar av tegelbyggnader som tidigare var Jönköpings Tändsticksfabriks fabriksbyggnader. Idag består området till största delen av restauranger och butiker, men på området finns även bostäder, ett hotell, Jönköpings kulturhus samt tändsticksmuseet.
Historia
Den första byggnaden på området byggdes 1847. Det är den träbyggnad som idag är tändsticksmuseet. 1910 var fabrikens område 15,4 ha stort och bestod av ca 70 byggnader.
I början av 1970-talet lades tändstickstillverkningen ner och kommunen tog över området.
Efter fabriken
Planen var från början att riva byggnaderna som stod där och bygga nya bostäder. Snart insåg de styrande dock platsens speciella prägel och kulturhistoriska värde och det beslutades att den skulle bevaras. Sedan mitten av 1980-talet pekas området ut i kommunens kulturmiljöprogram.
I mitten av 1980-talet flyttade kulturhuset in på området och det blev startskotten för utvecklingen av området som det ser ut idag med fokus på kultur, kreativitet och kunskap. Under början av 2010-talet antog kommunen en detaljplan med fokus på att göra området till en mötesplats. Det innebär bland annat att lokaler i markplan i första hand hyrs ut till öppna verksamheter som till exempel caféer, butiker och frisörsalonger.
Referenser
- ^ ”Tändsticksområdet Jönköping”. jkpg.com. https://jkpg.com/sv/jonkoping-huskvarna/tandsticksomradet-jonkoping/. Läst 28 maj 2024.
- ^ Th. Westrin, red (1910). Nordisk familjebok. sid. 493-494. https://runeberg.org/nfbm/0271.html
- ^ ”Vad ska hända med Tändsticksområdet?”. Jönköpings läns museum. https://jonkopingslansmuseum.se/bloggportal/byggnadsvard/vad-ska-handa-med-tandsticksomradet/. Läst 28 maj 2024.
- ^ ”Affärsplan för Tändsticksområdet 2012-2014”. Jönköpings Kommun. https://www.jonkoping.se/download/18.740b9b2415a40b188262b/1487148077061/Aff%C3%A4rsplan%20T%C3%A4ndsticksomr%C3%A5det%202012-2014.pdf. Läst 7 juni 2024.
