I dagens värld är Braheparken ett ämne som har fått stor relevans de senaste decennierna. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på politik och ekonomi har Braheparken skapat stor debatt världen över. I den här artikeln kommer vi att på djupet analysera de olika aspekterna relaterade till Braheparken, från dess ursprung till dess nuvarande situation, inklusive dess inverkan på människors dagliga liv. Dessutom kommer vi att utforska de olika perspektiv och åsikter som finns kring Braheparken, i syfte att erbjuda en komplett och objektiv vision av detta ämne som är så relevant idag.
Braheparken | |
![]() Området där Braheparken anlades på tidigare fästningsmark, efter 1863 | |
Plats | |
---|---|
Plats | Kyrkogatan/Skolgatan, Väster, Jönköping |
Land | Sverige |
Administration | |
Grundare | Jönköpings stad |
Övrigt |
Braheparken är en park på Väster i Jönköping.
Braheparken lades ut i ett parkstråk från Hamnparken och söderut till Brunnsgatan utmed Kyrkogatan i samband med att staten överlämnade tidigare områden för Jönköpings slotts befästningar till Jönköpings stad på 1870-talet. Den ligger mellan Kyrkogatan, Skolgatan, Residensgatan och Per Brahegymnasiets norra flygel.
Braheparken, tidigare kallad Skolparken, började anläggas 1871 med Fredrik Wilhelm Scholander som arkitekt. I den tidiga planeringen av Jönköpings slotts nedraserade fästningsområde var nuvarande Braheparken en del av ett större parkstråk, som omfattade Hamnparken och Rådhusparken norrut samt marken närmast söder om Braheparken fram till dåvarande Västra folkskolan. Parkstråket minskades sedermera genom uppförande av det nya Jönköpings högre allmänna läroverk 1913.
Vid parken, tvärs över Residensgatan, uppfördes 1882 Jönköpings högre allmänna läroverks gymnastikhus och 1884–1886 det nya Länsresidenset, båda ritade av Johan Fredrik Åbom.
Träden i parken är huvudsakligen alm och lind. I parken står Thorwald Alefs bronsskulptur Flickorna i Småland från 1951.