I dagens värld har Länsresidenset i Jönköping blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande på populärkulturen, drar Länsresidenset i Jönköping till sig uppmärksamhet från människor i alla åldrar, kön och bakgrunder. Genom åren har Länsresidenset i Jönköping genererat alla möjliga åsikter, teorier och tolkningar, och blivit ett centralt inslag på många områden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Länsresidenset i Jönköping och dess betydelse i det samtida sammanhanget. Från dess ursprung till dess nuvarande återverkningar kommer vi att ta en djupgående titt på betydelsen av Länsresidenset i Jönköping i vår värld idag.
Länsresidenset i Jönköping | |
Länsresidens | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Jönköpings län |
Kommun | Jönköpings kommun |
Ort | Jönköping |
Adress | Skolgatan 5 |
Koordinater | 57°46′54″N 14°9′58″Ö / 57.78167°N 14.16611°Ö |
Kulturmärkning | |
Statligt byggnadsminne |
1974 |
Arkitekt | Johan Fredrik Åbom |
Ägare | Statens fastighetsverk |
Färdigställande | 1886 |
Länsresidenset i Jönköping är en byggnad vid Rådhusparken i Jönköping, som inrymmer bostads- och representationslokaler för landshövdingen i Jönköpings län . Byggnaden förvaltas av Statens fastighetsverk och är byggnadsminne sedan 1974.
Byggnaden uppfördes åren 1884–1886 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom på den plats där Jönköpings slott hade stått innan detta förstördes vid en brand 1737. Det ersatte Gamla länsresidenset på Östra Storgatan.
Tillbyggnader genomfördes i början av 1900-talet och på 1920-talet. Den senaste större restaureringen genomfördes åren 1998–1999.