Riksdagen i Göteborg 1660
Numera har Riksdagen i Göteborg 1660 blivit ett ämne med stor relevans och intresse inom olika områden. Från politik till vetenskap, kultur och teknik, Riksdagen i Göteborg 1660 har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess implikationer är djupgående och dess inflytande märks i varje aspekt av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på de olika aspekterna av Riksdagen i Göteborg 1660 och hur det har påverkat vårt samhälle. Från dess ursprung till dess samtida utveckling kommer vi att fördjupa oss i ett kunskapsområde eller en aspekt av verkligheten som inte lämnar någon oberörd. Följ med oss på denna rundtur i Riksdagen i Göteborg 1660 och upptäck allt bakom detta fenomen.
 Riksdagen i Göteborg 1660 | |||
| Ståndsriksdag | |||
| Göteborg | |||
| Riksdagens varaktighet | |||
|---|---|---|---|
| 4 januari 1660–13 februari 1660 (40 dagar) | |||
| |||
| Redigera Wikidata | |||
Den första riksdagen 1660 hölls i Göteborg.
Karl X Gustav lät kalla ständerna att sammanträda till riksdag i Göteborg den 15 november 1659. Han avreste från Själland och ankom till Göteborg på julaftonen 1659. Då befann sig de ofrälse stånden redan i staden, medan adeln dröjde till nyåret. Detta gjorde att riksdagen inte öppnades förrän den 4 januari 1660. Till ridderskapet och adelns talman (lantmarskalk) utsågs friherre Gustaf Posse. Ärkebiskopen Johannes Canuti Lenaeus kunde på grund av ålder och sjukdom inte själv resa till Göteborg, varför han anmodade biskopen i Linköping, Samuel Enander, att föra prästeståndets talan. Borgarståndets talman var borgmästaren i Stockholm, Johan Claesson Prytz, och bondeståndets talman var bonden Per Eriksson från Uppland.
Kungen avled under riksdagen den 13 februari 1660.
Se även
Referenser
- Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 6, Carl X Gustaf. Carl XI. Stockholm: Beijer. sid. 328–333.
