Johan Claesson Prytz
I den här artikeln kommer vi att utforska Johan Claesson Prytz på djupet, ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet på senare tid. Johan Claesson Prytz är ett komplext koncept som omfattar ett brett spektrum av idéer och perspektiv, och dess genomslag kan märkas inom olika områden i samhället. I den här artikeln kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Johan Claesson Prytz, från dess ursprung till dess inflytande på världen idag. Vi kommer också att titta på hur Johan Claesson Prytz har utvecklats över tid och hur det har format våra sätt att tänka och agera. Dessutom kommer vi att utforska de framtida konsekvenserna av Johan Claesson Prytz och hur det kan påverka vårt samhälle under de kommande åren. Den här artikeln ger en detaljerad och heltäckande titt på Johan Claesson Prytz, vilket ger läsarna en djupare förståelse för detta fascinerande och relevanta ämne.
| Johan Claesson Prytz | |
| Född | 4 oktober 1621[1] Högby socken[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 12 december 1667[1] (46 år) Stockholm[1] |
| Begravd | Botkyrka kyrka |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, jurist |
| Befattning | |
| Rådman (1650–1652) Stadssekreterare (1652–1660) Justitieborgmästare (1660–1667) Borgarståndets talman Riksdagen i Göteborg 1660 (1660–1660) Borgarståndets talman Riksdagen i Stockholm 1660 (1660–1660) | |
| Barn | Claes Prytz (f. 1651) |
| Föräldrar | Claudius Prytz |
| Släktingar | Peder Claesson Prytz (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Johan Claesson Prytz, född 4 oktober 1621 i Högby församling, Östergötland, död 12 december 1667 i Stockholm, var en svensk ämbetsman.
Biografi
Prytz föddes 1621 på Högby prästgård i Högby församling. Han var son till kyrkoherden Claudius Prytz och Margareta Ericsdotter Holm. Prytz blev 22 september 1635 student vid Uppsala universitet och disputerade 1641 och 1643. Han blev rådman i Stockholm 1650 och stadssekreterare 1652. Han blev borgmästare samt preses i justitiekollegium i Stockholm 1660. Prytz blev adlad till Prytz eller fick förnyelse på sitt gamla adelskap medelst sköldebrev 1661 och introducerades 1664 på Riddarhuset under nummer 702. Han blev kansliråd 1667 men avled samma år. Han begravdes 1668 i Botkyrka kyrka såsom justitieborgmästare, då han inte hann tillträda sitt nya ämbete.[3]
Han var borgarståndets talman på riksdagen i Göteborg 1660 och i Stockholm samma år.
Han ägde Alby gård och Fjällsta i Botkyrka socken.[3]
Familj
Prytz gifte sig 25 mars 1650 i Stockholm med Margareta Grundel. Hon var dotter till justitieborgmästaren Jacob Grundel och Elisabet Depken i Stockholm. De fick tillsammans barnen majoren Claes Prytz (1651–1707), Elisabet Prytz (1652–1732) som var gift med assessorn Johan Rosenhoff och landshövdingen Carl Gustaf Gyllencreutz, kaptenen Johan Prytz, militären Gustaf Prytz (född 1662), Margareta (död 1705) som var gift med kaptenen Verner Tranfelt, Ebba Catharina Prytz som vari gift med majoren Mattias Christoffer von Kothen och Anna Maria Prytz.[3]
Referenser
Noter
- ^ Gabriel Anrep, Johan Claesson Prytz, Svenska adelns ättar-taflor, vol. 3, Norstedts förlag, 1858, s. 261, läs online.
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 24 oktober 2012, Libris-URI: zw9cgvrh0fxt37r, läst: 24 augusti 2018.
- ^ Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. sid. 64. Libris 10076758