Urtima riksdagen 1871
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Urtima riksdagen 1871 och utforska dess många aspekter och aspekter som gör det till ett ämne av relevans och intresse idag. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på den kulturella sfären, har Urtima riksdagen 1871 fångat uppmärksamheten hos såväl experter som fans, och genererat debatter, reflektioner och djupgående analyser. Längs dessa linjer kommer vi att noggrant undersöka de olika aspekterna av detta ämne, och erbjuda en detaljerad look som gör att läsaren bättre kan förstå dess betydelse och implikationer i den samtida världen.
 Urtima riksdagen 1871 | |||
| Tvåkammarriksdag | |||
| Stockholm | |||
| Riksdagens varaktighet | |||
|---|---|---|---|
| 11 september 1871–7 oktober 1871 (26 dagar) | |||
| |||
| Redigera Wikidata | |||
Urtima riksdagen 1871 ägde rum i Stockholm. Det var den första urtima riksdagen som sammankallats efter representationsreformen.
Vid lagtima riksdagen 1871 var förhållandet mellan Sveriges regering och riksdag i de flesta fall gott. En viktig fråga för den konservativa regeringen Adlercreutz var lantförsvaret. Regeringen hade första kammaren med sig, men stötte på kraftigt motstånd i andra kammaren. För att lösa försvarsfrågan kallade kung Karl XV riksdagens kamrar att sammanträda till urtima riksdag den 11 september 1871. Även under den urtima riksdagen fick de flesta av regeringens förslag i försvarsfrågan bifall i första kammaren, men förkastades i andra kammaren. Detta ledde till att samtliga ministrar lämnade in sina avskedsansökningar den 4 oktober 1871. Emellertid visade det sig mycket svårt att bilda en ny regering. På kungens uppmaning accepterade slutligen den gamla ministrarna att sitta kvar på sina poster, vilket tillkännagavs den 26 oktober. Under ministerkrisen hade utrikesstatsministern Carl Wachtmeister avlidit den 14 oktober. Han efterträddes den 10 november av Baltzar von Platen. Den 5 december avgick krigsministern Gustaf Rudolf Abelin och efterträddes av Oscar Weidenhielm.
Referenser
- Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 11. Oscar I. Carl XV. Oscar II.. Stockholm: Beijer. sid. 105.
