Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Riksdagen 1640, som har fått stor relevans de senaste åren. Riksdagen 1640 är ett ämne som har genererat omfattande debatt i dagens samhälle, både nationellt och internationellt. Genom olika perspektiv och tillvägagångssätt kommer de många aspekterna som omger Riksdagen 1640 att analyseras, liksom dess inverkan på olika områden i det dagliga livet. Dess ursprung, dess sociala, politiska och ekonomiska implikationer kommer att utforskas, liksom dess inverkan på populärkultur och teknologi. Den här artikeln försöker erbjuda en heltäckande bild av Riksdagen 1640, vilket ger läsaren en bredare och djupare förståelse för detta ämne som är så relevant idag.
![]() Riksdagen 1640 | |||
Ståndsriksdag | |||
Nyköping | |||
Riksdagens varaktighet | |||
---|---|---|---|
15 januari 1640–20 februari 1640 (36 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Riksdagen 1640 ägde rum i Nyköping.
Ständerna sammanträdde den 15 januari 1640. Lantmarskalk var Lars Eriksson Sparre. Prästeståndets talman var biskop Laurentius Paulinus Gothus. Borgarståndets talman var Peder Gavelius, bondestådets talman Nils Persson från Mällby, Tuna.
Riksdagen avslutades den 20 februari 1640.