Riksdagen 1933
I den här artikeln kommer ämnet Riksdagen 1933 att behandlas ur ett brett och detaljerat perspektiv. Den påverkan som Riksdagen 1933 har på det nuvarande samhället kommer att analyseras, liksom dess historiska relevans och inflytande inom olika områden. Vidare kommer olika synpunkter att diskuteras och argument för och emot Riksdagen 1933 kommer att presenteras, för att ge en balanserad och komplett syn på detta ämne. Dessutom kommer de framtida konsekvenserna av Riksdagen 1933 och möjliga strategier för att ta itu med det effektivt att undersökas. Den här artikeln syftar till att ge läsarna en djup och rik förståelse för Riksdagen 1933, så att de kan bilda sina egna åsikter och delta i en informerad debatt om detta ämne.
 Riksdagen 1933 | |||
| Tvåkammarriksdag | |||
| Stockholm | |||
| Riksdagens varaktighet | |||
|---|---|---|---|
| 10 januari 1933–30 juni 1933 (171 dagar) | |||
| |||
| Redigera Wikidata | |||
Riksdagen 1933 ägde rum i Stockholm.
Riksdagens kamrar sammanträdde i riksdagshuset den 10 januari 1933. Riksdagsarbetet inleddes ceremoniellt genom riksdagens högtidliga öppnande i rikssalen på Stockholms slott den 11 januari. Första kammarens talman var Axel Vennersten (Nationella partiet), andra kammarens talman var August Sävström (S). Riksdagen avslutades den 30 juni 1933.
Referenser
- ^ Riksdagsbeslutet vid riksdagen 1933.
