Riksdagen 1675

I den här artikeln kommer vi att utforska Riksdagen 1675, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster. Riksdagen 1675 är ett begrepp som varit föremål för debatt och analys inom olika områden, från vetenskap till populärkultur. Genom historien har Riksdagen 1675 spelat en avgörande roll i människors liv, genom att påverka hur vi tänker, agerar och förhåller oss till världen omkring oss. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att undersöka de olika perspektiven på Riksdagen 1675, och lyfta fram dess mest relevanta och kontroversiella aspekter. Dessutom kommer vi att utforska hur Riksdagen 1675 har utvecklats över tiden, och vad dess relevans är idag. Gör dig redo att gå in i den fascinerande världen av Riksdagen 1675!


Riksdagen 1675
Ståndsriksdag
Uppsala
Riksdagens varaktighet
20 augusti 1675–2 oktober 1675
(43 dagar)
◄ 16721678 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1675 hölls i Uppsala.

Kallelsen till riksdag utfärdades den 18 juni 1675, samma dag som slaget vid Fehrbellin. Ständerna samlades i Uppsala i mitten av augusti och mottog kungens propositionUppsala slott den 26 augusti. Till ridderskapet och adelns talman (lantmarskalk) utsågs Gustaf Duwall. Prästeståndets talman var ärkebiskopen Laurentius Stigzelius, och dess vice talman var biskopen i Linköping, Johannes Elai Terserus. Borgarståndets talman var justitieborgmästaren i Stockholm Olof Thegner och bondeståndets talman var bonden Johan Persson från Simtuna härad i Uppland.

Se även

Referenser

  • Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1886). Berättelser ur svenska historien. Bd 6, Carl X Gustaf. Carl XI. Stockholm: Beijer. sid. 629–631 .