Riksdagen 1771–1772

I dagens värld har Riksdagen 1771–1772 blivit ett relevant ämne av intresse inom olika områden. Från vetenskap till kultur har Riksdagen 1771–1772 påverkat samhället avsevärt och genererat debatter, forskning och djupa reflektioner. Med en global räckvidd har Riksdagen 1771–1772 fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet, och blivit en avgörande punkt för diskussion och analys inom den akademiska, sociala, politiska och ekonomiska sfären. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Riksdagen 1771–1772, och ta upp dess innebörd, implikationer och konsekvenser i olika sammanhang.


Riksdagen 1771–1772
Ståndsriksdag
Stockholm
Riksdagens varaktighet
19 juni 1771–12 september 1772
(451 dagar)
◄ 1769–17701778–1779 ►
Redigera Wikidata

Riksdagen 1771–1772 ägde rum i Stockholm.

Ständerna sammankallades till den 19 juni 1771. Riksdagen var den sista under frihetstiden, detta då Gustav III den 19 augusti 1772 genomförde sin statskupp. Denna resulterade i 1772 års regeringsform. Den nya regeringsformen ökade kungens makt och gjorde slut på striden mellan hattar och mössor.

Oredan i penningväsendet ansåg sig riksdagen säkrast kunna få bukt med genom att överlämna åt kungen att efter bankofullmäktiges hörande vidta de åtgärder som skulle kunna återge ett fast värde åt penningen.

För att kraftigare kunna möta den pågående hungersnöden i landet medgav ständerna kungen rätt att i tider av tryckande spannmålsbrist förbjuda husbehovsbränning för kortare tid. Bönderna kunde dock endast genom kungens personliga ingripande förmås att gå med på detta brännvinsförbud.

Riksdagen avslutades den 12 september 1772. I själva riksdagsbeslutet uttalades tacksägelser till kungen, som "genom sitt mannamod frälsat sitt rike på brädden av dess undergång och krossat de bojor, som tryckte fria medborgare".

Val av talmän och lantmarskalk

I adelsståndet:

I prästeståndet:

I borgarståndet:

I bondeståndet:

Källor

  • Berättelser ur svenska historien: Nionde bandet
  • Ridderskapets och Adelns riksdagsprotokoll 1771

Noter

  1. ^ Grimberg, Carl. ”48 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0050.html. Läst 17 juli 2022. 
  2. ^ Grimberg, Carl. ”49 (Svenska folkets underbara öden / VII. Gustaf III:s och Gustav IV Adolfs tid 1772-1809)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/7/0051.html. Läst 17 juli 2022. 
v • r
Svenska riksdagar
Medeltiden
(herredagsmöten (urval)		Sveriges lilla riksvapen
Reformationstiden
(de första ståndsriksdagarna)
Stormaktstiden
(fr.o.m. 1617 års riksdagsordning)
Frihetstiden
(fr.o.m. 1723 års riksdagsordning)
Gustavianska tiden
(fr.o.m. 1772 års regeringsform)
De sista ståndsriksdagarna
(fr.o.m. 1809 års regeringsform)
Tvåkammarriksdagen
(fastställt i
1866 års riksdagsordning)
1867 • 1868 • 1869 • 1870 • 1871 (lagtima) • 1871 (urtima) • 1872 • 1873 • 1874 • 1875 • 1876 • 1877 • 1878 • 1879 • 1880 • 1881 • 1882 • 1883 • 1884 • 1885 • 1886 • 1887 (A) • 1887 (B) • 1888 • 1889 • 1890 • 1891 • 1892 (lagtima) • 1892 (urtima) • 1893 • 1894 • 1895 • 1896 • 1897 • 1898 • 1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 (lagtima) • 1905 (första urtima) • 1905 (andra urtima) • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 • 1913 • 1914 (A) • 1914 (B) • 1915 • 1916 • 1917 • 1918 (lagtima) • 1918 (urtima) • 1919 (lagtima) • 1919 (urtima) • 1920 • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1925 • 1926 • 1927 • 1928 • 1929 • 1930 • 1931 • 1932 • 1933 • 1934 • 1935 • 1936 • 1937 • 1938 • 1939 (lagtima) • 1939 (urtima) • 1940 (lagtima) • 1940 (urtima) • 1941 • 1942 • 1943 • 1944 • 1945 • 1946 • 1947 • 1948 • 1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 (A) • 1958 (B) • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970
Enkammarriksdagen
(fastställt i
1974 års regeringsform
och riksdagsordning)