I artikeln Mötet i Strängnäs 1523 kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till detta ämne, från dess ursprung till dess relevans idag. Vi kommer att analysera hur Mötet i Strängnäs 1523 har påverkat samhället och hur det har utvecklats över tid. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiven och åsikterna som finns kring Mötet i Strängnäs 1523, vilket ger en komplett och balanserad översikt över detta ämne. Genom hela artikeln kommer vi att fördjupa oss i specifika aspekter som hjälper oss att förstå vikten och effekten av Mötet i Strängnäs 1523 inom olika områden. Genom ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt strävar vi efter att erbjuda våra läsare en komplett och berikande vision av Mötet i Strängnäs 1523.
![]() Mötet i Strängnäs 1523 | |||
Herredag | |||
Strängnäs | |||
Mötets varaktighet | |||
---|---|---|---|
2 juni 1523–7 juni 1523 (5 dagar) | |||
| |||
Redigera Wikidata |
Mötet i Strängnäs 1523 var en sammankomst som hölls i Roggeborgen i Strängnäs för att diskutera och besluta om Sveriges angelägenheter. Det inleddes den 2 juni 1523 och avslutades den 7 juni 1523.
När Gustav Vasas befrielsekrig var nära sin fullbordan och det blev känt att kung Kristian II i april flytt från Danmark, kallades till ett allmänt riksmöte i juni 1523. I mötet deltog förutom riksråd, prelater och frälsemän även ombud för städer och lagsagor och även ett påvligt ombud närvarade. Mötet började med att utse nio nya riksråd.
Den 6 juni valde mötet Gustav Vasa till Sveriges och Götes konung. Efter valet behandlades anspråk på kompensation från hansastaden Lübeck för dess bistånd under befrielsekriget. Efter mötet öppnade Stockholm sin portar, och Gustav Vasa kunde vid midsommar intåga i huvudstaden.