Superymnigt tal
Idag är Superymnigt tal ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor och samhällen. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess kulturella relevans eller dess betydelse inom det akademiska fältet, har Superymnigt tal fångat mångas uppmärksamhet och genererat debatter, reflektioner och forskning kring detta ämne. Ur olika perspektiv och förhållningssätt har Superymnigt tal väckt stort intresse genom sitt inflytande på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Superymnigt tal, analysera dess betydelse, implikationer och möjliga framtida utvecklingar.
Inom matematiken är superymniga tal (även kallade superrika tal) en klass av naturliga tal. Ett naturligt tal n är superymningt om för alla m < n är
där σ är sigmafunktionen, dvs summan av alla delare till m.
De första superymninga talen är:
- 1, 2, 4, 6, 12, 24, 36, 48, 60, 120, 180, 240, 360, 720, 840, 1260, 1680, 2520, 5040, 10080, 15120, 25200, 27720, 55440, 110880, 166320, 277200, 332640, 554400, 665280, 720720, 1441440, 2162160, 3603600, 4324320, 7207200, 8648640, 10810800, … (talföljd A004394 i OEIS)
Superymniga tal definierades av Leonidas Alaoglu och Paul Erdős (1944).
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Superabundant number, 12 mars 2014.
- Akbary, Amir; Friggstad, Zachary (2009), ”Superabundant numbers and the Riemann hypothesis”, American Mathematical Monthly 116 (3): 273–275, doi:.
- Alaoglu, Leonidas; Erdős, Paul (1944), ”On highly composite and similar numbers”, Transactions of the American Mathematical Society (American Mathematical Society) 56 (3): 448–469, doi:.
Externa länkar
- MathWorld: Superabundant number (engelska)
| ||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||