Kolossalt ymnigt tal

Idag har Kolossalt ymnigt tal blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på politiska beslut har Kolossalt ymnigt tal positionerat sig som ett centralt ämne i aktuella samtal och diskussioner. För att bättre förstå detta fenomen är det viktigt att analysera dess olika dimensioner och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Kolossalt ymnigt tal och hur de har format och påverkat vår miljö.

Inom talteorin är ett kolossalt ymnigt tal ett naturligt tal n som är jämnt delbart med ett stort antal andra tal, enligt en särskild definition. Ett tal kallas kolossalt ymnigt om det finns ε > 0 så att för alla k > 1 är

där σ betecknar sigmafunktionen.

De första kolossalt ymniga talen är:

2, 6, 12, 60, 120, 360, 2520, 5040, 55440, 720720, 1441440, 4324320, 21621600, 367567200, 6983776800, 160626866400, 321253732800, 9316358251200, 288807105787200, 2021649740510400, 6064949221531200, 224403121196654400, … (talföljd A004490 i OEIS)

Alla kolossalt ymniga tal är superymniga, men superymniga tal behöver inte vara kolossalt ymniga.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Colossally abundant number, 15 april 2014.
  1. ^ K. Briggs, "Abundant Numbers and the Riemann Hypothesis", Experimental Mathematics 15:2 (2006), pp. 251–256, doi:10.1080/10586458.2006.10128957.