I dagens värld har Japanska perioder blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess inflytande på den kulturella sfären, dess relevans i historien eller dess betydelse för personlig utveckling, har Japanska perioder lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. När vi utforskar detta ämne ytterligare går vi in i ett universum av olika möjligheter och perspektiv, som inbjuder oss att reflektera, ifrågasätta och diskutera Japanska perioder. Genom den här artikeln kommer vi att försöka fördjupa oss i de olika aspekterna som gör Japanska perioder till ett så relevant ämne idag, och vi kommer att utforska dess inverkan på olika områden i det dagliga livet.
Japansk tideräkning eller nengo (japanska: 年号?, nen'gō) utgår från kejserliga regeringsperioder och var av hävd byggt på en månkalender. Systemet kommer från kejsartidens Kina och infördes i Japan under Naraperioden. Liknande system har även funnits i Kina, Korea och Vietnam, men det är bara i Japan det fortfarande är i bruk. På officiella dokument används i regel nengo-systemet, medan det i vardagligt bruk blandas friskt med den västerländska tideräkningen.
Ursprungligen kunde en kejsare ha flera regeringsperioder och perioderna byttes ofta ut av olika astrologiska eller politiska skäl. I samband med Meijirestaurationen 1867–68 övergick Japan till att bara ha en regeringsperiod per kejsare, vilket praktiserats i Kina sedan Mingdynastin. I samband med detta har det blivit brukligt att identifiera kejsare med sin regeringsperiod snarare än med det postuma namnet. Den 1 januari 1873 övergick Japan även till den västerländska gregorianska kalendern.
Till skillnad från kinesiska regeringsperioder som inleds det första året efter en ny kejsare tillträtt, ändras japanska regeringsperioder samma år som kejsaren avlider och datum ändras retroaktivt vid behov.
Mellan år 654 och 701 inleddes ingen ny period, med undantag för ett försök att återuppliva systemet 686. Sedan dess finns dock en obruten lista över perioder. För de årtal som fattas, samt för tiden före den första perioden, används i officiella historiska den regerande kejsarens namn följt av ett årtal. Det första årtalet i en sådan tideräkning är kejsare Jimmus regering, år 1, vilket motsvarar år 660 f.Kr. När Japan var delat mellan två rivaliserande troner, höll sig de respektive hoven med separata perioder.
Vid tronbytet den 1 maj 2019 startade den nya perioden reiwa, inledd med reiwa 1. Det första året i en period (元年, gannen) har alltså nummer 1, inte 0.
| |||||||||||||||||