1865
I den här artikeln behandlas ämnet 1865 ur ett objektivt och detaljerat perspektiv. Olika tillvägagångssätt och synpunkter relaterade till 1865 kommer att utforskas, i syfte att ge läsaren en komplett och berikande vision av detta ämne. Relevanta aspekter kommer att analyseras, data kommer att presenteras och åsikter från experter inom området kommer att erbjudas. Syftet med denna artikel är att erbjuda en bred och mångsidig översikt som gör att läsaren får en djup och välgrundad förståelse för 1865.
1865 (MDCCCLXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Händelser
Januari
- 7 januari – Alingsås Tidning utkommer med sitt första nummer under namnet Alingsås Weckoblad.
- 17 januari – Svenska tidningen Jönköpings-Posten utkommer med sitt första nummer.
Februari
- 25 februari – Sveriges finansminister Johan August Gripenstedt inför en ni-reform på sitt departement. Från och med nu skall alla tilltalas "ni", och flera titlar avskaffas.
- Februari
- Sverige ansluter sig helt och hållet till frihandelssystemet genom en handelstraktat med Frankrike.
Mars
- 9–10 mars – Amerikanska soldater skyddar amerikanska residenters liv och egendom i norra Colombia under en revolution.
April
- 6 april – Kemikoncernen BASF grundas i Mannheim.
- 9 april – Amerikanska inbördeskriget slutar i och med Sydstaternas kapitulation efter slaget vid Appomattox Court House.
- 14 april – Den amerikanske presidenten Abraham Lincoln mördas. Lincoln efterträds av sin vicepresident, krigsdemokraten Andrew Johnson.
- 26 april - Federala soldater lyckas inringa Lincolns baneman, skådespelaren John Wilkes Booth och en av hans medsammansvurna, i en ladugård. Byggnaden sätts i brand, vilket leder till att Booth försöker fly, men skjuts till döds under sitt flyktförsök.
Juli
- 2 juli – Karlstad, Sverige drabbas av brand, som bränner ner nästan hela staden. Staden börjar genast återuppbyggas, varvid Rådhuset, läroverket och frimurarehuset uppförs.
- 5 juli – William Booth grundar "Östra Londons kristna mission", föregångaren till Frälsningsarmén.
- 11 juli – Spanien erkänner Dominikanska republiken.
- 21–23 juli – Ett mindre uppror äger rum i Edeforsen i Norrbotten. Orsaken är, att det bolag, som skall anlägga järnvägen mellan Luleå och Gällivare har gått i konkurs. Arbetarna protesterar mot en längre tids uteblivna löner, men upproret slås ner av militär.
- 31 juli – Landskrona får järnvägsförbindelser.
Oktober
- 29 oktober – En blåval hittas strandad i Askimsviken vid Göteborg. Den blir känd som Malmska valen och blir ett permanent utställningsföremål på Naturhistoriska museet i staden.
- Oktober – Det sista svenska ståndsriksdagen med de fyra stånden Adel, Präster, Borgare och Bönder, sammanträder.
December
- 4 december – Louis De Geers sedan riksdagen 1862–1863 vilande representationsförslag om tvåkammarriksdag bifalls av de två lägre stånden (borgare och bönder).
- 7 december – Representationsförslaget antas av adeln.
- 8 december – Prästerskapet följer adelns exempel och antar representationsförslaget. Därmed är de fyra stånden avskaffade i Sverige och landet har fått en tvåkammarriksdag. Representationsreformen i Sverige är ett faktum.
- 18 december – USA:s kongress ratificerar det 13:e tillägget till konstitutionen, som förbjuder slaveriet.
Okänt datum
- Vattenförsörjningen i Sverige blir kommunalt ansvar[förtydliga] och avloppsledningar börjar nedläggas i Stockholm.
- Lunds botaniska trädgård anläggs i Sverige.
- Den första svenska utbildningen av tandläkare, som mest består av några års lärlingskap, införs.
- Axel Broström inköper sitt första fartyg, galeasen Mathilda, för några tusenlappar, vilket lägger grunden till den världsledande Broströmkoncernen.
- Gregor Mendel framlägger sina teorier om ärftlighet.
- Greklands nationalsång blir Hymnos pros tin Elephtherian.
- Det finländska företaget Nokia grundas.
- Jenny Rossanders Lärokurs för fruntimmer startar i Stockholm.
- Tysklands lokala kvinnoföreningar förenas i den nationella Allgemeiner Deutscher Frauenverein, som organiserar den första kvinnorörelsen i Tyskland.
Födda
Första kvartalet
Januari
- 7 januari – George Grantham Bain, amerikansk nyhetsfotograf.
- 26 januari – Axel Wallengren, svensk journalist, poet och författare.
- 28 januari – Kaarlo Juho Ståhlberg, finländsk politiker, Finlands förste president.
Februari
- 16 februari – Anna von Zweigbergk, svensk journalist.
- 17 februari – Ernst Troeltsch, tysk protestantisk teolog och religionsfilosof.
- 19 februari – Sven Hedin, svensk forskningsresande, författare.
- 21 februari – Gustaf Uddgren, svensk manusförfattare och tidningsman.
Mars
- 3 mars – Algot Sandberg, svensk skådespelare, författare, dramaturg och tidningsman.
- 9 mars – Natanael Beskow, svensk predikant, författare, konstnär och rektor.
- 16 mars – Knut Leonard Tallqvist, finländsk orientalist.
- 17 mars – Patrick Joseph Sullivan, irländsk-amerikansk politiker, senator 1929–1930.
- 18 mars – Carl Mannerheim, finländsk greve och industriman.
Andra kvartalet
April
- 1 april – Richard Zsigmondy, österrikisk kemist, nobelpristagare 1925.
- 15 april – Olga Boznańska, polsk målare.
- 26 april – Akseli Gallen-Kallela, finländsk konstnär.
Maj
- 5 maj – Emil Norlander, svensk journalist och revyförfattare.
- 20 maj – Fredrik Vilhelm Thorsson, svensk socialdemokratisk finansminister.
- 25 maj – Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
- 27 maj – Alfred Andersson, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
Juni
- 3 juni – Georg V, kung av Storbritannien 1910–1936 och av Irland 1927–1936.
- 9 juni – Carl Nielsen, dansk kompositör.
- 29 juni – William Edgar Borah, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1940.
Tredje kvartalet
Juli
- 8 juli – Gustaf Svensson i Tomelilla, svensk veterinär och politiker (liberal).
- 14 juli – Arthur Capper, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1919–1949.
Augusti
- 1 augusti – Prins Eugen, svensk prins och konstnär.
- 7 augusti – Micha Josef Berdyczewski, nyhebreisk författare.
September
- 13 september – William Riddell Birdwood, brittisk fältmarskalk.
- 18 september – Carl Bastiat Hamilton, svensk militär och politiker.
- 23 september – Suzanne Valadon, fransk målare.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 4 oktober – Magnus Myrström, svensk tidningsman och högerpolitiker.
- 6 oktober – Marcus A. Coolidge, amerikansk demokratisk politiker, senator 1931–1937.
- 10 oktober – Rafael Merry del Val y Zulueta, spansk kardinal och teolog.
- 16 oktober – Frederick Lambart, brittisk fältmarskalk.
- 17 oktober – James Rudolph Garfield, amerikansk politiker.
- 26 oktober – Benjamin Guggenheim, amerikansk affärsman.
November
- 2 november
- Paul Olaf Bodding, (död 1938)
- Warren G. Harding, amerikansk politiker, USA:s president 1921–1923.
- 28 november – Robert E. Lee Allen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1923–1925.
- 1 december – Friend Richardson, amerikansk politiker, Kaliforniens 25:e guvernör.
December
- 8 december – Jean Sibelius, finländsk kompositör.
- 11 december – Frida Stéenhoff, svensk författare och feminist.
- 25 december – Evangeline Booth, brittisk-amerikansk frälsningssoldat, Frälsningsarméns general 1934–1939.
- 30 december – Rudyard Kipling, brittisk författare och poet.
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 14 januari – Marie-Anne Libert, 82, belgisk botaniker och mykolog.
- 15 januari – Edward Everett, 70, amerikansk politiker (whig), USA:s utrikesminister 1852–1853.
- 19 januari – Pierre-Joseph Proudhon, 56, fransk socialistisk-anarkistisk tänkare.
- 28 januari – Felice Romani, 76, italiensk författare.
Februari
- 14 februari – Thomas Holliday Hicks, 66, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1858–1862, senator 1862–1865.
Mars
- 8 mars – J.A. Pripp, 70, svensk bryggare, grundare av Pripps.
- 18 mars – Friedrich August Stüler, 65, tysk arkitekt.
Andra kvartalet
April
- 1 april
- John Milton, 57, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1861–1865.
- Giuditta Pasta, 67, italiensk operasångerska.
- 15 april – Abraham Lincoln, 56, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1861 (mördad).
Maj
- 20 maj – William K. Sebastian, 52, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1861.
- 21 maj – Jeremiah Clemens, 50, amerikansk demokratisk politiker och författare, senator 1849–1853.
Juni
- 19 juni – Evangelis Zappas, 64, grekisk filantrop.
- 23 juni – William Wilkins, 85, amerikansk politiker.
Tredje kvartalet
Juli
- 6 juli – Sofia Wilhelmina, 64, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
- 9 juli – Johan Henrik Thomander, 67, svensk biskop, översättare och författare.
Augusti
- 4 augusti – Pendleton Murrah, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1863-1865.
- 13 augusti – Ignaz Semmelweis, 47, ungersk läkare.
September
- 1 september – Albert Clinton Horton, 66, amerikansk demokratisk politiker.
- 2 september
- William Rowan Hamilton, 60, irländsk astronom och matematiker.
- William Medill, 63, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1853–1856.
- 8 september – John Page, 78, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1839–1842.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 18 oktober – Lord Palmerston, 80, brittisk politiker, premiärminister 1855–1858 och 1859-1865.
November
- 9 november – Jacob Collamer, 74, amerikansk politiker och jurist.
- 12 november – Elizabeth Gaskell, 55, brittisk författare.
December
- 10 december – Leopold I av Belgien, 74, kung av Belgien 1831–1865.
- 14 december – William A. Barstow, 52, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Wisconsin 1854–1856.
- 16 december – Philip Allen, 80, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Rhode Island 1851–1853, senator 1853-1859.
- 31 december – Fredrika Bremer, 64, svensk författare.
Referenser
Fotnoter
- ^ ”Årtal och händelser i Jönköping”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160729081535/http://maltell.se/historia/databas/search/kronologiviewmobil1800.php. Läst 12 februari 2011.
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 30 januari 2011.
- ^ Det hände i dag
- ^ Värmlands länsstyrelse Arkiverad 1 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ World Statesmen
- ^
- ^ Eslövs kommun Arkiverad 13 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1865.
