Babyloniska kalendern

Den babyloniska kalendern är den första riktiga kalender vi känner till. Babylonierna observerade himlakroppar metodisk och kalendern kom till 3000 f.Kr och var en lunisolarkalender. Kalendern hade tolv månader med 30 dagar i varje månad. Senare ändrades detta till tolv månader med 29 och 30 dagar samt ibland en extramånad så att årstiderna följdes.

Anno Graecorum

Den babyloniska kalendern i solårsversion, Anno Graecorum makedonska varianten, användes från Seleukos Is återerövring av Babylon 312/11 f.Kr. vilket ansågs av Seleukos och hans hov utgjorde grundandet av Seleukiderriket och så också dess tidräkning, som tillämpade babyloniska kalendern för månadsberäkningen. Månadsnamnen översattes till grekiska.

Judiska kalendern

Den judiska kalendern bygger i princip på Anno Graecorums babyloniska variant med babyloniska månader. Anno Graecorum, babyloniska varianten, användes också för årsangivelser av judar fram till Anno Mundi Livryat haOlam officiellt började användas från 1178 e.Kr. Därav infaller judiska nyåret den första dagen den 7e månaden på året.

Den judiska kalendern med sina babyloniska månader är en av staten Israels officiella kalendrar vid sidan om den gregorianska kalendern.

Månader

Namn Gudom Månader
Nisanu Anu och Bel mars/april
Ayaru Ea april/maj
Simanu Nanna maj/juni
Du'uzu Adar juni/juli
Abu Aru juli/augusti
Ululu Istar augusti/september
Tashritu Shamash september/oktober
Arakhsamna Marduk oktober/november
Kislimu Nergal november/december
Tebetu Papsukkal december/januari
Shabatu januari/februari
Adaru Erra februari/mars
Makarusa Ashur extramånad

Omkring 500 f.Kr. infördes en ren lunarkalender, där varje månad började på den första synliga nymånen.

Källor


Externa länkar