I dagens värld har Keian blivit allt mer relevant inom olika samhällsområden. Oavsett om det är på den tekniska, kulturella, politiska eller sociala sfären, har Keian blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Det finns många studier och forskning som har genomförts för att till fullo förstå vilken inverkan som Keian har på människors vardag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Keian, analysera dess betydelse, dess implikationer och de olika perspektiv som finns kring detta ämne. Utan tvekan är Keian ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion.
Keian (japanska: 慶安?, Keian), 15 februari 1648–18 september 1652, är en period i den japanska tideräkningen under kejsare Go-Kōmyōs regering. Shoguner är Tokugawa Iemitsu och Tokugawa Ietsuna.
Perioden lär ha startats enbart för att namnet på föregående period, Shōhō, företog en viss likhet med Shōbō, vilket skulle kunna skrivas "bränna(s) till döds" (焼亡). Det nya periodnamnet hämtades från ett citat ur det kinesiska verket Förvandlingarnas bok.
Under Keianupproret (japanska: 慶安の変?, Keian-no-hen) år keian 4 (1651) slog flera ronin, herrelösa samurajer, till i en samtidig och välorganiserad attack mot olika strategiskt viktiga fästen, i ett försök att störta shogunatet. Upproret misslyckades, men var ett tydligt tecken på missnöjet som pyrde bland landets ronin. Upproret har gett upphov till flera böcker och pjäser, bland annat kabukipjäsen Keian Taiheiki av Kawatake Mokuami.
År keian 5 (1652) ges Nihon Ōdai Ichiran, den första japanska publikation att spridas till Europa, ut i Japan.
| Förra: | Period: Keian 1648–1652 |
Nästa: |
| Shōhō | Jōō |