Forskningsingenjör
Idag är Forskningsingenjör ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska betydelse eller dess relevans i den nuvarande miljön, är Forskningsingenjör ett ämne som aldrig slutar att fascinera och fängsla dem som fördjupar sig i det. I den här artikeln kommer vi att ta en djupare titt på Forskningsingenjör, utforska dess olika aspekter och erbjuda ett unikt perspektiv på detta breda och mångsidiga ämne. Genom detaljerad analys och kritisk granskning hoppas vi kunna belysa Forskningsingenjör och ge våra läsare en mer fullständig förståelse för detta ämne som påverkar oss så mycket.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Forskningsingenjör är en titel som används inom både universitetsvärlden och den offentliga sektorn och näringslivet.
Utanför akademiska världen
Forskningsingenjör är här en titel för personer med ingenjörsbakgrund som arbetar med forskning. Krav på tjänsten, tillsättande och arbetsinnehåll definieras av respektive organisation och kan variera.
Inom den akademiska världen
Forskningsingenjör (även kortare: "foing" alt "1:a foing") är en titel för en universitetsanställning där tjänsten främst innebär tekniska arbetsuppgifter i laboratorier och liknande, främst inom tekniska institutioner.
Behörig att anställas som förste forskningsingenjör (eng. Principal research engineer) är den som avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara sådan examen.
| ||||||||||||||||||||||||||