Forskarassistent

I dagens värld har Forskarassistent blivit ett ämne med stor relevans och debatt. Dess inverkan sträcker sig till olika områden, genererar motstridiga åsikter och väcker intresset hos experter och allmänheten. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i dess implikationer, ursprung och konsekvenser för att fullt ut förstå dess inflytande på olika områden. I den här artikeln kommer olika perspektiv på Forskarassistent att utforskas, och analysera dess utveckling över tid och dess relevans idag. Från dess ursprung till dess inverkan på det moderna samhället kommer nyckelaspekter att tas upp som gör det möjligt för läsaren att få en bred och detaljerad vision av detta fascinerande ämne.

Akademiska titlar
och anställningsformer
Högre titlar Docent
Examina på forskarnivå Doktorsexamen
Licentiatexamen
Examina på avancerad nivå Masterexamen
Magisterexamen
Yrkesexamen
Examina på grundnivå Kandidatexamen
Högskoleexamen
Yrkesexamen
Anställningsformer som universitetslärare Professor
Gästprofessor
Adjungerad professor
Seniorprofessor
Biträdande professor
Universitetslektor
Adjungerad universitetslektor
Biträdande universitetslektor
Postdoktor
Universitetsadjunkt
Adjungerad universitetsadjunkt
Tidigare anställningsformer Forskarassistent
Forskardocent
Andra anställningsformer Rektor
Prorektor
Dekan
Prodekanus
Prefekt
Proprefekt
Amanuens
Director musices
Hederstitlar Hedersdoktor
Honorary Fellow
Jubeldoktor
Professors namn

Forskarassistent (kan också förkortas foass) var i Sverige en vanligen fyra- eller femårig universitetstjänst som fram till 2010 tillsattes i konkurrens mellan forskare med doktorsexamen. Vanligen var sådana tjänster endast öppna för den som avlagt sin doktorsexamen för högst fem år sedan.

Funktion och historik

Under forskarassistentåren skulle forskaren självständigt bygga upp sin egen forskning. Handledning och undervisning var andra viktiga aktiviteter vid sidan om forskningen. Det var därför vanligt att man under denna tid också kvalificerade sig för docentkompetens, eftersom detta på många universitet är det enda sättet att själv formellt få handleda doktorander. Det kan även vara avgörande för om man efter forskarassistenttjänst kan få en lektorstjänst.

Svenska forskningsfinansiärer, däribland Vetenskapsrådet, slutade stödja anställning av forskarassistenter 2010. I stället ska universiteten själva utlysa tjänster för unga forskare, som föreslagits i Statens offentliga utredning "Självständiga lärosäten" för att öka universitetens autonomi.

Forskarassistent och forskningsassistent

Namnet på denna tjänstetyp kan vara förvirrande eftersom man inte fungerade som någons assistent, utan skulle verka självständigt. Motsvarande titel vid amerikanska universitet är närmast non-tenured assistant professor. Forskarassistent ska inte förväxlas med forskningsassistent som däremot fungerar som assistent i ett forskningsprojekt och vanligen inte har högre examen. Till denna kategori hör laboratorieassistenter och institutionstekniker. Vid amerikanska universitet betecknar research assistant en försörjningsform för doktorander.

Se även

Referenser

Externa länkar