Skräckväldet
Skräckväldet är ett ämne som har skapat stort intresse genom åren. I takt med att samhället utvecklas har Skräckväldet blivit en grundläggande aspekt av människors liv. Oavsett om det är på personlig, professionell eller akademisk nivå anses Skräckväldet vara en nyckelfaktor för att förstå världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Skräckväldet, från dess ursprung till dess inflytande idag. Genom detaljerad analys vill vi belysa betydelsen och relevansen av Skräckväldet i vårt moderna samhälle.
Skräckväldet (franska: la Terreur) syftar på en period under franska revolutionen efter att Första franska republiken inrättats, då massakrer och offentliga avrättningar genomfördes i stor skala. Väldet uppstod genom tidens uppeldade revolutionära tankar, antiklerikalism och godtyckliga anklagelser om förräderi av "kommittén för allmän säkerhet".
Många historiker anser att Skräckväldet inleddes 1793, med start antingen den 5 september, i juni eller i mars (vid inrättandet av revolutionstribunalen), medan andra anser att det inleddes i september 1792 (septembermorden), eller så tidigt som i juli 1789 (när de första avrättningarna under revolutionen skedde). Begreppet "Skräckväldet" för att beskriva perioden myntades under thermidorkrisen av de politiker som tog makten efter att Maximilien de Robespierre störtats i juli 1794, för att svärta ned Robespierres rykte och rättfärdiga deras ageranden. Det råder konsensus bland historiker att perioden fortsatte efter Robespierres fall, då avrättningarna fortsatte. Mellan juni 1793 och slutet av juli 1794 utfärdades 16 594 officiella dödsstraff i Frankrike, varav 2 639 i Paris. Den 17 september 1793 infördes lagen om de misstänkta, som befallde arresteringen av alla misstänkte för kontrarevolutionär aktivitet.
Under perioden infördes en ny tideräkning och kristendomen avskaffades som statsreligion.
Friedrich Engels skrev i ett brev till Karl Marx den 4 september 1870:
Terror består i huvudsak av meningslösa grymheter som skrämda människor begår för att dämpa sin fruktan. Jag är övertygad om att skulden för skräckväldet 1793 helt och hållet låg hos den överdrivet nervöse borgaren som ville verka patriotisk, hos den lägre medelklassen som gjorde i byxorna av fruktan och hos pöbeln som visste att dra fördel av terrorn.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Reign of Terror, 23 januari 2020.
- ^ Jean-Clément Martin, La Terreur, part maudite de la Révolution, Découvertes/Gallimard, 2010, sidorna 14-15.
- ^ Michel Biard et Hervé Leuwers, « Visages de la Terreur », dans Michel Biard et Hervé Leuwers (dir.), Visages de la Terreur. L'exception politique de l'an II, Paris, Armand Colin, 2014, sidorna 5-14.
- ^ Frankrrike i Nordisk familjebok (tredje upplagan, 1923–1937)
- ^ Conquest, Robert (1973). Den stora terrorn - Stalins skräckvälde under 30-talet. sid. 11
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Franska revolutionen.
