I dagens värld är Louis Joseph av Bourbon ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Oavsett om det gäller teknik, hälsa, utbildning eller samhället i allmänhet, har Louis Joseph av Bourbon fångat uppmärksamheten hos både experter och medborgare. Dess inverkan har varit så betydande att det är nödvändigt att noggrant analysera dess implikationer och konsekvenser i nuet och i framtiden. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Louis Joseph av Bourbon för att förstå dess betydelse och de olika perspektiv som finns på detta ämne. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, inklusive dess möjliga utmaningar och fördelar, är Louis Joseph av Bourbon ett ämne som fortsätter att generera debatt och reflektion idag.
Louis Joseph av Bourbon | |
![]() | |
Född | 9 augusti 1736 Hôtel de Condé, Frankrike |
---|---|
Död | 13 maj 1818 (81 år) Palais Bourbon, Frankrike |
Begravd | Klosterkyrkan Saint-Denis |
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Politiker, officer |
Befattning | |
Fransk pär | |
Maka | Charlotte de Rohan Maria Katarina av Brignole-Sale (g. 1798–) |
Barn | Louis Henrik II av Bourbon (f. 1756) Louise Adélaïde de Bourbon-Condé (f. 1757) |
Föräldrar | Louis Henri I av Bourbon Caroline av Hessen-Rheinfels-Rotenburg |
Utmärkelser | |
Riddare av Helgeandsorden Sankt Annas orden, första klass Sankt Alexander Nevskij-orden Andreasorden Riddare av Mikaelsorden Sankt Johannes av Jerusalems orden | |
Namnteckning | |
Heraldiskt vapen | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Louis Joseph Bourbon, prins av Condé, född 9 augusti 1736 i Paris, död 13 maj 1818 i Paris, var en fransk prins. Han var son till Louis Henri I av Bourbon och Caroline av Hessen-Rotenburg och far till Louis Henrik II av Bourbon. Gift 1753 med Charlotte de Rohan och 1798 med Maria Katarina av Brignole.
Condé deltog efter 1757 i sjuårskriget, och innehade efter 1763 civil tjänst. Han visade sig i allmänhet fientlig mot reformrörelsen i Frankrike, och lämnade redan 1789 landet. Å de emigrerades vägnar förde han förhandlingar med andra länder, bland annat med Gustav III. 1792-1801 ledde han även rojalisternas militära företag, och bodde efter dess misslyckanden i Storbritannien, till dess att restaurationen gjorde det möjligt för honom att återvända till hemlandet.