1986

1986 – MCMLXXXVI 39 år sedan
År 1983 | 1984 | 1985 1986 1987 | 1988 | 1989
Årtionde 1960-talet  | 1970-talet 1980-talet 1990-talet | 2000-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1986 MCMLXXXVI
Ab urbe condita	2738
Armeniska kalendern	1435 ԹՎ ՌՆԼԵ
Assyriska kalendern	6736
Bahaikalendern	142–143
Bengaliska kalendern	1393
Berberkalendern	2936
Brittiskt regeringsår	34 Eliz. 2 – 35 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2530
Burmesiska kalendern	1348
Bysantinska kalendern	7494–7495
Koptiska kalendern	1702–1703
Erianska kalendern	3152
Etiopiska kalendern	1978–1979
Judiska kalendern	5746–5747
Vikram Samvat	2042–2043
Sakakalendern	1908–1909
Kaliyuga	5087–5088
Holocen kalender	11986
Nri-Igbo	986–987
Persiska kalendern	1364–1365
Muslimska kalendern	1406–1407
Nengō (Japan)	Shōwa 61 (昭和61年)
Nordkoreanska kalendern	75
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4319
Minguokalendern	ROC 75 民國75年
Thailändsk kalender	2529
Unixtid	504921600–536457599

1986 (MCMLXXXVI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

• 1 januari – Portugal och Spanien går med i Europeiska gemenskaperna (EG)
• 3 januari – Kungsörnens kvarn (Saltsjöqvarn) i Stockholm brinner ner under ett helt dygn.
• 8 januari – Bioteknikföretaget Fermentas VD Refaat El-Sayed och Volvos Pehr G. Gyllenhammar tillkännager samgående ^[1].
• 9 januari – En AIDS-smittad svensk sprutnarkoman döms till tvångsvård för att förhindra smittspridning.
• 12 januari
  • Franklin R. Chang-Diaz från Costa Rica blir den förste latinamerikanen i rymden då han följer med på rymdfärjan Columbias sjunde uppdrag.
  • Undantagstillstånd införs i Sydafrika ^[2].
• 14 januari – Förre svenske justitieministern Ove Rainer utses till VD för AB Svensk Bilprovning ^[3].

• 18 januari – 96 personer omkommer vid en flygolycka i Flores, Guatemala ^[4].
• 20 januari – Storbritannien och Frankrike enas om att gräva en tunnel under Engelska kanalen ^[5].
• 28 januari – Den amerikanska rymdfärjan Challenger exploderar strax efter uppskjutning och hela besättningen, bestående av sju personer, omkommer ^[6].
• 31 januari – Sture Allén efterträder Lars Gyllensten som Svenska Akademiens ständige sekreterare ^[3].

• 10 februari – 474 personer åtalas vid en rättegång mot maffian i Palermo ^[5].
• 12 februari – Björn Gillberg anklagar Refaat El-Sayed för falsk doktorstitel och Fermenta för miljöbrott.
• 17 februari
  • 70 personer omkommer i en tågolycka i Limache, Chile ^[4].
  • Europeiska enhetsakten undertecknas i Luxemburg.

• 19 februari – Sovjetunionen skjuter upp rymdstationen Mir.
• 19 februari – Efter att ha väntat 37 år godkänner USA:s senat ett avtal som förbjuder folkmord.
• 22 februari – Den första svenska satelliten, Viking, sänds upp.

• 25 februari
  • Filippinernas korrumperade president Ferdinand Marcos flyr till Hawaii ^[6] efter att ha förlorat presidentvalet mot Corazon Aquino, änka efter mördade oppositionspolitikern Benigno Aquino ^[5].
  • Refaat El-Sayed avgår som Fermentas VD och aktierna rasar sedan det visat sig att han har ljugit om sin doktorshatt. Samarbetet med Volvo spricker ^[1], och han förlorar sitt rykte som företagsledare ^[3].
• 28 februari – Sveriges statsminister Olof Palme faller offer för en mördares revolverkula när han tillsammans med sin fru Lisbeth går hem från ett biografbesök i centrala Stockholm ^[6]. Klockan är 23.21 då han av okänd gärningsman skjuts ner i korsningen vid Sveavägen och Tunnelgatan i Stockholm, där skotten träffar honom i ryggen. Kaos utbryter på svenska polisens ledningscentral, och rikslarmet går först 2,5 timmar efter mordet ^[3].

• 1 mars – Olof Palme dödförklaras klockan 00.06.
• 3 mars – Ingvar Carlsson väljs till ny partiordförande för Socialdemokraterna ^[6].
• 5 mars – 16 personer omkommer vid en lavinolycka i Norge ^[4].
• 12 mars – Ingvar Carlsson utses till ny svensk statsminister ^[1].
• 15 mars – Representanter för 132 stater kommer till Olof Palmes begravning och över 100 000 människor kantar kortegevägen, när Olof Palme begravs i vit kista på Adolf Fredriks kyrkogård ^[6]. Totalt finns 1 700 icke-svenska gäster på begravningsakten i Stockholms stadshus.
• 20 mars – Sveriges energiminister Birgitta Dahl beslutar att upprusta Ringhals 2 tvärt emot miljörörelsens vilja.
• 22 mars – USA genomför atombombsprov i Mojaveöknen i Nevada trots protester både inom och utom landet.
• 23 mars – Det finländska fartyget Karelia går på grund utanför Gotska Sandön, varvid sex personer omkommer.
• 24 mars – Konflikt mellan USA och Libyen ^[7].
• 25 mars – USA transporterar med obeväpnade militärhelikoptrar och besättningsmän honduranska soldater till Nicaragua för att slå tillbaka nicaraguanska soldater ^[8].
• 26 mars – USA:s president Ronald Reagan meddelar för USA:s kongress att USA:s soldater i Sidrabukten angripits av libyska missiler och att USA svarat med missiler ^[8].
• 31 mars – 166 personer omkommer då ett passagerarflygplan störtar över Mexiko ^[4]. Flygplanet är en Boeing 727 från Mexicana och kraschen sker vid Maravatio.^[9]

• 1 april – Bofors får en vapenexportorder av Indien värd 8,4 miljarder SEK, största enskilda ordern någonsin i svenskt näringsliv ^[6]. Ordern omfattar 400 artilleripjäser ^[1].
• 5 april – 3 personer omkommer och 229 skadas när en bomb exploderar i diskoteket La Belle i Västberlin, Västtyskland. USA:s president Ronald Reagan anklagar Libyens ledare Muammar al-Gaddafi för att ligga bakom dådet.
• 15 april – Amerikanska stridsflygplan fäller bomber över Tripoli och Benghazi i Libyen. USA:s president Ronald Reagan förklarar att anfallen är vedergällning för diskoteksbombningen i Västberlin den 5 april, som Libyen anklagas ligga bakom. Mellan 30 och 100 personer omkommer, och anfallen fördöms av FN:s generalförsamling.^[6]
• 20 april – Cirka 400 personer drunknar då en överlastad färja kantrar i Bangladesh ^[4].
• 23 april – En del av Tunnelgatan i Stockholm får namnet Olof Palmes gata.

• 26 april – Tjernobylolyckan inträffar i ett kärnkraftverk i Tjernobyl i Ukrainska SSR, Sovjetunionen då reaktorn totalhavererar. Strålningen sprids bland annat till Sverige ^[6] då vindarna sprider ut radioaktivt stoft över Europa ^[10] och de flesta länder på Norra halvklotet träffas av någon form av stoft från olyckan.^[11] Skador för nästan $7 miljarder orsakas.^[11]
• 27 april – Kärnkraftverkets Tjernobyls närmaste stad Prypjat evakuerar snabbt sina invånare efter den mycket allvarliga kärnkraftsolyckan.
• 28 april – Radioaktiva moln från Tjernobylolyckan kommer in över Sverige, och sprids framför allt i de mellersta och norra delarna ^[1]. Den uppmätta strålningen är enligt SSI på ofarlig nivå ^[10].

• 1 maj – Sovjetunionen erkänner att en kärnkraftsolycka inträffat i Tjernobyl.
• 2 maj – I Sverige uppmanar SSI bönderna att vänta med att släppa ut korna på bete efter Tjernobylolyckan ^[10].
• 4 maj – Kurt Waldheim vinner första omgången i presidentvalet i Österrike trots avslöjanden om ett nazistiskt förflutet.
• 13 maj – En sprängolycka inträffar vid en militärövning norr om Halmstad, Sverige varvid en person dör.
• 14 maj – Björn Ulvaeus och Benny Anderssons musikal Chess, med Tommy Körberg i en av huvudrollerna, har världspremiär i London ^[6].
• 15 maj – I trakterna kring Gävle, Sverige uppmäts höga strålningshalter efter Tjernobylolyckan. Älg- och fårkött i de mest nedfallsdrabbade områdena uppvisar höga halter av radioaktivt cesium ^[10].
• 16 maj – Filmen Top Gun släpps och gör succé.
• 17 maj – Chefsåklagaren K.G. Svensson lämnar Palmeutredningen efter samarbetsproblem med Hans Holmérs spaningsledning ^[1].
• 20 maj – Den spiondömde Bertil Ströberg friges efter halva strafftiden.
• 25 maj
  • Mer än fem miljoner amerikaner bildar en mänsklig kedja från New York till Long Beach i Kalifornien genom att hålla varandras händer i en manifestation för USA:s fattiga.
  • Cirka 600 personer omkommer vid ny färjekatastrof i Bangladesh ^[4].
• 26 maj – Svenska hårdrocksbandet Europe släpper albumet The Final Countdown som tar världen med storm.
• 28 maj – Kung Carl XVI Gustaf inviger Stenshuvuds nationalpark, som blir Sveriges 20:e nationalpark.^[3]

• 1 juni – Världens längsta smörgåsbord, 729 meter, dukas på Kungsgatan i Stockholm av 94 restauranger ^[1].
• 5 juni
  • Den nyinrättade svenska tjänsten som diskrimineringsombudsman (DO) besätts med advokaten Peter Nobel ^[1].
  • I Sverige beslutar Livsmedelsverket att stoppa all renslakt i norra Sverige då halterna av radioaktivt cesium ökat 30 gånger efter Tjernobylolyckan ^[3]. De län där sommarslakten stoppas är Jämtland, Västerbotten och Västernorrland ^[10].
• 8 juni – Kurt Waldheim väljs till Österrikes president.
• 17 juni – Karin Söder väljs till Centerpartiets partiledare under stämman i Uppsala, och hon blir därmed den första kvinnliga partiledaren för ett riksdagsparti i Sverige ^[6].
• 20 juni – Vid Nickstabadet i Sverige misshandlas 21-årige Ronny Landin till döds av skinnskallar sedan han gått emellan i ett bråk med invandrare ^[5].
• 25 juni – Sveriges kor får släppas ut på bete igen för första gången sen Tjernobylolyckan ^[10].
• 29 juni – Argentina vinner VM-finalen i fotboll med 3-2 mot Västtyskland i Mexico City ^[6].

• 1 juli – Sverige utökar lagen om användandet av bälte i bil under färd till att omfatta även baksätet ^[12].
• 6 juli – Vid Wimbledontennisturneringen vinner svenska paret Mats Wilander och Joakim Nyström herrdubbelfinalen ^[3].
• 10 juli – Norska regeringen förbjuder fallskärmshopp från Trollväggen i Ramsdal sedan fyra hoppare omkommit där.
• 23 juli – Engelske prinsen Andrew gifter sig med Sarah Ferguson ^[5].
• 29 juli – En postkassörska i Malmö erkänner att hon förskingrat sju miljoner kronor.

• 11 augusti – Ove Joensen når Köpenhamn efter att i 42 dagar ha paddlat från Färöarna.
• 21 augusti – En säck poströster från det svenska riksdagsvalet 1985 påträffas i Uddevalla. Dessa oräknade röster hade inte påverkat valresultatet.
• 22 augusti
  • Vulkangaser i Kamerun dödar 1 700 människor ^[13]. 20 000 personer måste lämna sina hem, och stora arealer odlingsbar mark förstörs ^[10].
  • Galenskaparna & After Shaves hyllade TV-serie Macken visas i TV för första gången.

• 23 augusti – 37-årige Carl Bildt väljs till Moderaternas partiledare efter Ulf Adelsohn ^[1] då partiet har extrastämma ^[3].
• 29 augusti – Det svenska kyrkomötet antar en ny psalmbok, där den första delen är ekumenisk ^[14].
• 30 augusti
  • 150 personer omkommer och 558 skadas vid en jordbävning i Vrancea, Rumänien
• 31 augusti
  • 82 personer omkommer när en privat Piper PA-28 Cherokee kolliderar med en Douglas DC-9 av flygbolaget Aeroméxico, över en förort till Los Angeles, USA.^[4].
• Augusti – Företaget Apple slutar tillverka datorn Apple Lisa.

• 5 september
  • Hotell Caledonien i Kristiansand, Norge brinner ner. 14 personer omkommer, däribland 4 svenskar.
  • 21 passagerare dödas vid upplösningen av ett kapardrama ombord på ett amerikanskt flygplan i Karachi.
• 1 september – Nintendo släpper konsolen NES, (Nintendo Entertainment System) i Sverige.
• 8 september – ANC:s kontor i Stockholm utsätts för ett sprängattentat.
• 9 september – Polisen spränger Maskeradligan en av Sveriges värsta rånarligor, som vid rån har uppträtt som poliser ^[1].
• 13 september – Palmeutredningen meddelar att man misstänker den kurdiska organisationen PKK för mordet ^[1].
• 14 september – Polen utlyser amnesti för politiska fångar. Flera ledande personer inom den förbjudna fackföreningen Solidaritet friges.
• 15 september – Frankrike inför visumtvång för länder utanför EG, undantaget Schweiz.
• 27 september – Metallicas basist Cliff Burton omkommer i Dörarp utanför Ljungby när bandets turnébuss kör av vägen.
• 29 september – Premiär för Penninglotteriets skraplott Triss.
• 30 september – Den smalspåriga järnvägen Växjö–Västervik räddas genom ett privat köp, och skall i fortsättningen användas som turistjärnväg ^[3].

• 1 oktober – Bengt Gustafsson blir svensk överbefälhavare.
• 7 oktober – "The Long run" startar, där tre stycken Saab 9000 2,0 Turbo körs 100 000 kilometer med en medelhastighet av 213,299 km/h.^[15]
• 9 oktober – Sveriges regering ombildas. Svante Lundkvist avgår, Georg Andersson och Ulf Lönnqvist utnämns till statsråd, Mats Hellström, Anita Gradin och Birgitta Dahl får nya uppgifter.
• 10 oktober – 1 000 personer dödas vid jordskalv i El Salvador ^[13].
• 11 oktober – Förenta staternas president Ronald Reagan möter Sovjetunionens president Michail Gorbatjov i Reykjavik, Island.
• 15 oktober
  • Sovjetunionen kallar hem 8 000 soldater från Afghanistan.
  • Nya giftfynd görs på BT Kemis tomt ^[10].
• 21 oktober – 30 000 personer, främst inom vården, går i strejk i Sverige.
• 27 oktober – Ellis Island Medal of Honor delas ut för första gången.^[16]

• Början av november – Ytterligare två utsläpp från kemiska fabriker i Basel, Schweiz förvärrar skadorna efter Sandozolyckan, enligt experter kan det ta 10-20 år innan Rhen är helt ekologiskt återställd ^[10].

• 1 november – En omfattande miljöskandal inträffar i Schweiz då giftiga ämnen från läkemedelsföretaget Sandoz lagerlokaler i Basel läcker ut i floden Rhen ^[6] efter en explosion i en kemisk fabrik. Alla djur och växter i floden ner till Karlsruhe dödas, liksom boskap som betar vid stränderna. Miljontals människor som fått vatten vid Rhen får istället vatten via tankbilar ^[10].
• 3 november – 98 personer omkommer då ett iranskt transportflygplan störtar ^[4].
• 7 november – Det avslöjas att USA i hemlighet sålt vapen till Iran.
• 12 november – Vapenkuppen i Järna: Inbrott och sprängning av mobiliseringsförråd i Järna, Södertälje.^[10]
• 15 november – En person vinner nästan 8 miljoner kronor på V65, vilket är den största spelvinsten dittills i Sverige.

• 4 december – Den svenska regeringen upphäver taximonopolet.
• 9 december – PKK-spåret i Palmeutredningen ifrågasätts av åklagarna ^[1].
• 12 december – 69 personer omkommer och 12 överlever då ett sovjetiskt flygplan kraschar vid landning i Östberlin, Östtyskland ^[4].
• 13 december – Fermentas styrelse avgår efter att revisorerna har granskat bokföringen, och Refaat El-Sayed tvingas avgå som VD ^[3].
• 18 december – Den svenska regeringen inrättar ett nytt miljö- och energidepartement under ledning av Birgitta Dahl ^[1].
• 23 december – Som ett led i sin politik med glasnost ("öppenhet") och perestrojka ("förnyelse") låter Michail Gorbatjov låta regimkritikern Andrej Sacharov återvända från sin förvisning till Gorkij.^[6]

• USA:s militär vidtar åtgärder mot drogsmugglare i Bolivia ^[8].

• Au pair-programmet Au Pair in America godkänns av statsmakterna i USA ^[17].
• Electrolux köper amerikanska White Consolidated Industries och blir därmed världens största vitvaruföretag.
• Den klassiska biografen Svea i Sundsvall läggs ner. Jönssonligan dyker upp igen blir den sista film som visats där.
• Jämtlands länsstyrelse fridlyser Storsjöodjuret.
• Proteströrelsen Slow Food, som riktar sig mot snabbmatsrörelsen, grundas av Carlo Petrini i Italien.
• Sveriges Släktforskarförbund bildas.
• I Sverige läggs specialskolan Tomtebodaskolan för synskadade barn ner och ombildas till "Tomtebodaskolans resurscenter".
• Nordens äldste person någonsin avlider i Stockholm, 111 år gammal ^[1].
• Gudstjänstbesöken i Sverige har minskat med 900 000 på ett år ^[1].
• 845 000 brott har anmälts i Sverige på ett år ^[1].

• 2 januari – Per Karlsson, svensk fotbollsspelare.
• 6 januari
  • Petter Northug, norsk längdskidåkare.
  • Alex Turner, brittisk musiker (Arctic Monkeys).
  • Ellen Karlsson, svensk författare.
  • Irina Shayk, rysk fotomodell och skådespelare.
  • Usha Vance, amerikansk advokat.
• 14 januari – Fiona FitzPatrick, svensk discjockey och sångerska (Rebecca & Fiona).
• 26 januari – Eva Maydell, bulgarisk politiker.

• 1 februari – Elsa Billgren, svensk programledare, bloggare, personal shopper.
• 6 februari – Dane DeHaan, amerikansk skådespelare.
• 15 februari – Adam Lundgren, svensk skådespelare.
• 18 februari – Olli Immonen, finländsk politiker.
• 19 februari – Björn Gustafsson, svensk komiker.
• 25 februari
  • Danny Saucedo, svensk sångare.
  • Jameela Jamil, brittisk skådespelare och radioprogramledare.
• 26 februari – Oscar Holter, svensk låtskrivare.

• 16 mars – Alexandra Daddario, amerikansk skådespelare
• 18 mars – Lykke Li, svensk musiker.
• 27 mars
  • Johan Kvarnström, finländsk socialdemokratisk politiker.
  • Manuel Neuer, tysk fotbollsspelare.
• 28 mars
  • Lady Gaga, amerikansk sångare och låtskrivare.
  • Barbora Strýcová, tjeckisk tennisspelare.
• 30 mars – Sergio Ramos, spansk fotbollsspelare.

• 3 april – Amanda Bynes, amerikansk skådespelare.
• 8 april – Igor Akinfejev, rysk fotbollsspelare.
• 9 april – Leighton Meester, amerikansk skådespelare.
• 22 april – Amber Heard, amerikansk skådespelare.
• 27 april – Dinara Safina, rysk tennisspelare.

• 13 maj
  • Robert Pattinson, brittisk skådespelare.
  • Alexander Rybak, vitrysk-norsk musiker.
• 16 maj – Megan Fox, amerikansk skådespelare.
• 20 maj – Robert Emms, brittisk skådespelare.
• 21 maj – Mario Mandžukić, kroatisk fotbollsspelare.
• 30 maj – Pavel Parfeni, moldavisk sångare.

• 11 juni – Shia LaBeouf, amerikansk skådespelare.
• 13 juni
  • Ashley Olsen, amerikansk skådespelare.
  • Mary-Kate Olsen, amerikansk skådespelare.
  • Måns Zelmerlöw, svensk programledare och sångare.

• 2 juli – Lindsay Lohan, amerikansk skådespelare.
• 29 juli – Anton Belov, rysk ishockeyspelare.

• 6 augusti – Sara Skyttedal, svensk politiker.
• 15 augusti – Jenni Pitko, finländsk politiker.
• 21 augusti
  • Usain Bolt, jamaicansk friidrottare.
  • Conor Clapton, brittisk pojke, son till Eric Clapton och Lory Del Santo
• 27 augusti – Sebastian Kurz, österrikisk politiker, Österrikes förbundskansler sedan 2017.
• 28 augusti
  • Florence Welch, brittisk sångare.
  • Armie Hammer, amerikansk skådespelare.

• 8 september
  • Maria Forsblom, svensk programledare i TV4.
  • Leah LaBelle, amerikansk sångare.
• 9 september – Jouni Ovaska, finländsk politiker.
• 18 september – Renaud Lavillenie, fransk friidrottare.
• 26 september – Sean Williams, zimbabwisk cricketspelare.
• 30 september – Olivier Giroud, fransk fotbollsspelare.

• 4 oktober – David Lindén, svensk-indisk författare och ledarskribent.
• 23 oktober – Emilia Clarke, brittisk skådespelare.
• 24 oktober – Drake, kanadensisk rappare.
• 30 oktober – Thomas Morgenstern, österrikisk backhoppare.

• 14 november – MatPat, amerikansk skådespelare.
• 22 november – Oscar Pistorius, sydafrikansk sprinter och mördare.

• 1 december
  • DeSean Jackson, amerikansk utövare av amerikansk fotboll.
  • Andrew Tate, amerikansk-brittisk Internetpersonlighet och tidigare kickboxare.
• 8 december – Amir Khan, brittisk boxare.
• 11 december – Tiina Elovaara, finländsk politiker.
• 15 december – Radosław Majewski, polsk fotbollsspelare.
• 19 december – Ryan Babel, nederländsk fotbollsspelare.
• 26 december – Kit Harington, brittisk skådespelare.
• 27 december – Chris Rörland, svensk gitarrist, medlem i Sabaton.
• 30 december – Ellie Goulding, brittisk musiker.

• 4 januari
  • Gösta Bernhard, 75, svensk skådespelare och revyförfattare^[1].
  • Christopher Isherwood, 81, brittisk författare.
  • Phil Lynott, 36, irländsk musiker (Thin Lizzy).
• 10 januari – Jaroslav Seifert, 84, tjeckoslovakisk poet, Nobelpristagare i litteratur 1984.
• 14 januari – Thierry Sabine, 36, fransk rallyförare.
• 23 januari – Joseph Beuys, 64, tysk konstnär.
• 24 januari – L. Ron Hubbard, 74, amerikansk science fiction-författare, grundare av Scientologikyrkan.
• 28 januari
  • Gregory Jarvis, 41, amerikansk astronaut.
  • Christa McAuliffe, 37, amerikansk astronaut.
  • Ronald McNair, 35, amerikansk astronaut.
  • Ellison Onizuka, 39, amerikansk astronaut.
  • Judith Resnik, 36, amerikansk astronaut.
  • Dick Scobee, 46, amerikansk astronaut.
  • Michael J. Smith, 40, amerikansk astronaut.

• 1 februari – Alva Myrdal, 84, svensk politiker (Socialdemokraterna) och statsråd, mottagare av Nobels fredspris 1982.^[1].
• 7 februari – Harris Ellsworth, 86, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1943–1957.
• 28 februari – Olof Palme, 59, svensk politiker (Socialdemokraterna), Sveriges statsminister 1969–1976 och 1982–1986, mördad^[1].

• 6 mars – Georgia O'Keeffe, 98, amerikansk målare.
• 30 mars – James Cagney, 86, amerikansk skådespelare.

• 4 april – Nanna Svartz, 95, svensk professor i medicin.
• 14 april – Simone de Beauvoir, 78, fransk filosof och författare.
• 15 april – Jean Genet, 75, fransk författare.
• 19 april – Dag Wirén, 80, svensk kompositör.
• 22 april – Mircea Eliade, 79, rumänsk religionshistoriker.
• 23 april – Otto Preminger, 80, amerikansk filmregissör.
• 24 april – Wallis Simpson, 89, hertiginnan av Windsor.
• 25 april – Armas Sastamoinen, svensk journalist.

• 2 maj – Henri Toivonen, 29, finländsk rallyförare.
• 9 maj – Tenzing Norgay, nepalesisk sherpa och bergsbestigare.
• 15 maj – Elio de Angelis, 28, italiensk racerförare.
• 26 maj – Gunnar Björnstrand, 76, svensk skådespelare.
• 29 maj – Helmer Grundström, 82, svensk författare.

• 13 juni
  • Benny Goodman, 77, amerikansk klarinettist och orkesterledare.
  • Ulla Strömstedt, 46, svensk-amerikansk-tysk skådespelare.
• 14 juni – Jorge Luis Borges, 86, argentinsk författare.

• 10 juli – Lê Duẩn, 79, vietnamesisk politiker.
• 18 juli – Stanley Rous, 91, brittisk fotbollsdomare, ordförande för FIFA 1961–1974.
• 26 juli – W. Averell Harriman, 94, amerikansk politiker och diplomat.

• 2 augusti – Roy Cohn, 59, amerikansk jurist.
• 6 augusti – Beppe Wolgers, 57, svensk författare, poet, översättare, underhållare ^[1].
• 22 augusti – Celâl Bayar, 103, turkisk politiker, Turkiets premiärminister 1937–1939 och president 1950–1960.
• 28 augusti – Elvi Sinervo, 74, finländsk författare.
• 31 augusti
  • Urho Kekkonen, 85, finländsk politiker, Finlands statsminister 1950–1953 och 1954–1956 samt president 1956–1982^[7].
  • Henry Moore, 88, brittisk modernistisk skulptör.

• 25 september – Nikolaj Semjonov, 90, sovjetisk kemist och fysiker, Nobelpristagare i kemi 1956.
• 27 september – Cliff Burton, 24, amerikansk basist (Metallica).

• 11 oktober – Georges Dumézil, 88, fransk filolog.
• 19 oktober – Samora Machel, 53, moçambikisk politiker och rebelledare, Moçambiques president 1975–1986.
• 22 oktober – Albert Szent-Györgyi, 93, ungersk-amerikansk fysiolog, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1937.

• 8 november – Vjatjeslav Molotov, 96, sovjetisk politiker, Sovjetunionens utrikesminister 1939–1949 och 1953–1956.
• 20 november – Arne Beurling, 81, svensk matematiker.
• 29 november – Cary Grant, 82, amerikansk skådespelare.

• 10 december – Susan Cabot, 59, amerikansk skådespelare.
• 15 december – Serge Lifar, 81, ukrainsk balettdansör.
• 29 december
  • Harold Macmillan, 92, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1957–1963.
  • Andrej Tarkovskij, 54, sovjetisk filmregissör.

• Fysik
  • Ernst Ruska, Västtyskland ^[18]
  • Gerd Binnig, Västtyskland ^[18]
  • Heinrich Rohrer, Schweiz ^[18]
• Kemi
  • Dudley R Herschbach, USA ^[18]
  • Yuan T Lee, USA ^[18]
  • John C Polanyi, Kanada ^[18]
• Medicin
  • Stanley Cohen, USA ^[18]
  • Rita Levi-Montalcini, USA / Italien ^[18]
• Litteratur – Wole Soyinka, Nigeria ^[18]
• Fred – Elie Wiesel, USA ^[18]
• Ekonomi – James M. Buchanan, USA ^[18]

• Wikimedia Commons har media som rör 1986.
  Bilder & media