Idag vill vi prata om Väskinde socken, ett ämne som har fått stor aktualitet på senare tid. Sedan dess uppkomst har Väskinde socken fångat mångas uppmärksamhet och blivit ett ämne av utbrett intresse. Dess inverkan spänner över olika områden, från politik till populärkultur, och har genererat diskussioner och debatter runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska Väskinde socken på djupet och analysera dess betydelse, implikationer och utveckling över tid. Från dess ursprung till dess nuvarande tillstånd kommer vi att fördjupa oss i Väskinde sockens universum för att förstå dess fascinerande och komplexa natur.
Väskinde socken Socken | |
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Gotland |
Härad | Gotlands norra härad |
Kommun | Region Gotland |
Bildad | medeltiden |
Area | 39 kvadratkilometer |
Upphov till | Väskinde landskommun Väskinde församling |
Motsvarar | Väskinde distrikt |
Tingslag | Gotlands domsagas tingslag (–) Gotlands norra tingslag (–) |
Karta | |
Väskinde sockens läge i Gotlands län. | |
Koordinater | 57°41′26″N 18°25′22″Ö / 57.69055556°N 18.42277778°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0978 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Väskinde distrikt |
Redigera Wikidata |
Väskinde socken eller Västkinde socken ingick i Gotlands norra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Väskinde distrikt.
Socknens areal är 39,45 kvadratkilometer, varav 39,41 land.[1] År 2020 fanns här 1 573 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Väskinde med sockenkyrkan Väskinde kyrka ligger i socknen.
Väskinde socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Bro ting som i sin tur ingick i Bro setting i Nordertredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Väskinde församling och för de borgerliga frågorna bildades Väskinde landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Tingstäde landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3] Församlingen utökades 2007.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Väskinde, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands norra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands första båtsmanskompani.[5][6]
Väskinde socken ligger vid västra kusten av Gotland, norr om Visby. Socknen är uppodlad slättmark med skog vid de branta klinterna vid kusten.[7][8][1] I Väskinde socken återfinns även grottan Bryet. Speleologer har hittills karterat grottgångar som är sammanlagt 200 meter vilket gör Bryet till den tredje längsta karstgrottan i Sverige utanför fjällkedjan.
Björkome, Bläsnungs Lilla, Bläsnungs Stora, Butter, Gällungs, Kaungs, Klintegårde Lilla, Klintegårde Stora, Knuts, Kviungs, Mickelgårds Lilla, Mickelgårds Stora, Norrgårde Lilla, Norrgårde Stora, Nors, Prästgården, Ringvide, Roklunds, Skäggs, Vis, Väskinds, Österrajse.
Kända från socknen är ett tiotal hällkistor från stenåldern och några gravrösen från bronsåldern. Från järnåldern finns 15 gravfält, stensträngar, bildstenar och stenar med sliprännor.[7][8][9][10] Fornborgen Brucebo ligger här.
Namnet (med runor ueskini) är otolkat.[11]
Före 1940 också benämnt Västkinde socken.
Befolkningsutvecklingen i Väskinde socken 1750–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 240 | |||
1760 | 267 | |||
1769 | 276 | |||
1780 | 296 | |||
1790 | 308 | |||
1800 | 331 | |||
1810 | 351 | |||
1820 | 396 | |||
1830 | 410 | |||
1840 | 436 | |||
1850 | 527 | |||
1860 | 569 | |||
1870 | 596 | |||
1880 | 580 | |||
1890 | 573 | |||
1900 | 723 | |||
1910 | 780 | |||
1920 | 835 | |||
1930 | 820 | |||
1940 | 780 | |||
1950 | 717 | |||
1960 | 581 | |||
1970 | 521 | |||
1980 | 781 | |||
1990 | 1 009 | |||
2000 | 1 210 | |||
2010 | 1 436 | |||
2020 | 1 573 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. |
|