Det är ett nöje att presentera denna artikel om Lojsta socken, ett fascinerande ämne av stor betydelse idag. Lojsta socken har skapat stort intresse inom olika områden, från vetenskap och teknik till kultur och samhälle. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna av Lojsta socken, och utforska dess inverkan på våra liv och dess utveckling över tid. Vi hoppas att denna analys ger dig en bredare vision av Lojsta socken och inbjuder dig att reflektera över dess relevans i dagens värld.
Lojsta socken Socken | |
![]() | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Gotland |
Härad | Gotlands södra härad |
Kommun | Region Gotland |
Bildad | medeltiden |
Area | 22 kvadratkilometer |
Upphov till | Lojsta landskommun Lojsta församling |
Motsvarar | Lojsta distrikt |
Tingslag | Gotlands domsagas tingslag (–) Gotlands södra tingslag (–) |
Karta | |
Lojsta sockens läge i Gotlands län. | |
Koordinater | 57°18′40″N 18°22′09″Ö / 57.311°N 18.36923°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0947 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Lojsta distrikt |
Redigera Wikidata |
Lojsta socken på Gotland ingick i Gotlands södra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Lojsta distrikt.
Socknens areal är 22,12 kvadratkilometern varav 21,96 land.[1] År 2020 fanns här 106 invånare.[2] Sockenkyrkan Lojsta kyrka ligger i socknen.
Lojsta socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Fardhems ting som i sin tur ingick i Hoburgs setting i Sudertredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lojsta församling och för de borgerliga frågorna bildades Lojsta landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Hemse landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Lojsta, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands södra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands andra båtsmanskompani.[4][5]
Lojsta socken ligger norr om Hemse i södra Gotlands inland. Socknen är en skogstrakt som i norr på Lojsta hed når Gotlands högsta höjder med 83 meter över havet och i söder har odlingsbygd i dalar mellan kalkklintar.[6][7][1] I öster finns ett säreget landskap med höga klintar som stupar ner i de djupa Lojstasjöarna.
Tonnklints naturreservat och Lojsta prästänge ligger i Lojsta socken.
Annexen, Ase, Autsarve, Bjärs, Båtels, Fride, Graunvik, Klints, Kvie, Rovide, Siffride, Skote.
Leil Klints.
Från järnåldern finns små gravfält, husgrunder, stensträngar och sliprännestenar[8]. Två runristningar är kända vid kyrkan och en vikingatida silverskatt och en guldbrakteat har påträffats.[6][7][9][10] Lojsta slott och Lojstahallen ligger i den angränsande Stånga socken.
Namnet (1412 Löstum) innehåller lojst, lojstar, 'flackt fält; kal ofruktbar slätt', oklart vilken plats som avses.[11][7]
Befolkningsutvecklingen i Lojsta socken 1750–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 143 | |||
1760 | 124 | |||
1769 | 143 | |||
1780 | 134 | |||
1790 | 126 | |||
1800 | 141 | |||
1810 | 154 | |||
1830 | 186 | |||
1840 | 182 | |||
1850 | 229 | |||
1860 | 266 | |||
1870 | 302 | |||
1880 | 320 | |||
1890 | 295 | |||
1900 | 302 | |||
1910 | 303 | |||
1920 | 292 | |||
1930 | 278 | |||
1940 | 282 | |||
1950 | 228 | |||
1960 | 191 | |||
1970 | 170 | |||
1980 | 141 | |||
1990 | 120 | |||
2000 | 122 | |||
2010 | 100 | |||
2020 | 106 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Befolkning per församling, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. |
|