Idag är Boge socken ett ämne som väcker stort intresse inom olika områden. Både i dagens samhälle och inom yrkesområdet har Boge socken tagit en relevant roll på grund av dess påverkan på vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Boge socken lyckats fånga uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och fortsätter att generera debatter och diskussioner i olika forum. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Boge socken, analysera dess betydelse, implikationer och möjliga framtida utvecklingar.
Boge socken Socken | |
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Gotland |
Härad | Gotlands norra härad |
Kommun | Region Gotland |
Bildad | medeltiden |
Area | 37 kvadratkilometer |
Upphov till | Boge landskommun Boge församling |
Motsvarar | Boge distrikt |
Tingslag | Gotlands domsagas tingslag (–) Gotlands norra tingslag (–) |
Karta | |
Boge sockens läge i Gotlands län. | |
Koordinater | 57°41′12″N 18°45′46″Ö / 57.686625°N 18.762889°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0901 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Boge distrikt |
Redigera Wikidata |
Boge socken ingick i Gotlands norra härad, uppgick 1952 i Slite köping och området ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Boge distrikt.
Socknens areal är 36,55 kvadratkilometer, varav 34,98 land.[1] År 2020 fanns här 231 invånare.[2] Kyrkbyn Boge med sockenkyrkan Boge kyrka ligger i socknen.
Boge socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Forsa ting som i sin tur ingick i Rute setting i Nordertredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Boge församling och för de borgerliga frågorna bildades Boge landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Slite köping och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3] Församlingen uppgick 2006 i Othem-Boge församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Boge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands norra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands första båtsmanskompani.[5][6]
Boge socken ligger vid Gotlands östkust, söder om Slite och sydväst om sjön Bogeviken. Socken är av skogrik slättbygd.[7][8][1]
Aner, Annexen, Friggars, Hägvide, Klinte, Lauritse, Laxarve, Mojner, Pilgårds, Sles, Tjälder, Vike, Västers.
Slite, Tjälderholm, Tjäldervik.
Sliprännestenar[9] finns i socnen. Kända från socknen är gravrösen och skeppssättningar, varav en är känd som Tjelvars grav, från bronsåldern samt gravar och stensträngar och fyra fornborgar från järnåldern. En runristning, två silverskatter och två medeltida ringkors är också kända.[7][8][10][11]
Namnet (1300-talet Boghi) innehåller ett äldre namn på Bogeviken, där baugr,'ring' syftar på vikens form.[12]
Befolkningsutvecklingen i Boge socken 1750–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1750 | 208 | |||
1760 | 214 | |||
1769 | 253 | |||
1780 | 280 | |||
1790 | 252 | |||
1800 | 282 | |||
1810 | 271 | |||
1820 | 343 | |||
1830 | 387 | |||
1840 | 409 | |||
1850 | 421 | |||
1860 | 452 | |||
1870 | 516 | |||
1880 | 504 | |||
1890 | 471 | |||
1900 | 459 | |||
1910 | 475 | |||
1920 | 522 | |||
1930 | 495 | |||
1940 | 475 | |||
1950 | 422 | |||
1960 | 326 | |||
1970 | 261 | |||
1980 | 253 | |||
1990 | 250 | |||
2000 | 258 | |||
2010 | 246 | |||
2020 | 231 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. |
|