I den här artikeln ska vi fördjupa oss i Bunge socken, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Bunge socken är ett ämne som täcker ett brett spektrum av aspekter, från dess påverkan på samhället till dess implikationer i näringslivet. I den här artikeln kommer vi att titta på de olika aspekterna av Bunge socken och utforska hur det har utvecklats över tiden. Dessutom kommer vi att undersöka dess relevans idag och diskutera dess möjliga inverkan i framtiden. Från dess ursprung till dess samtida tillämpningar är Bunge socken ett ämne som fortsätter att generera intresse och debatt, och vi är glada över att dyka in i dess studie i den här artikeln.
Bunge socken Socken | |
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Gotland |
Härad | Gotlands norra härad |
Kommun | Region Gotland |
Bildad | medeltiden |
Area | 34 kvadratkilometer |
Upphov till | Bunge landskommun Bunge församling |
Motsvarar | Bunge distrikt |
Tingslag | Gotlands domsagas tingslag (–) Gotlands norra tingslag (–) |
Karta | |
Bunge sockens läge i Gotlands län. | |
Koordinater | 57°51′13″N 19°01′24″Ö / 57.85361111°N 19.02333333°Ö |
Koder, länkar | |
Sockenkod | 0903 |
Namn (ISOF) | lista |
Kulturnav | länk |
Hembygds- portalen | Bunge distrikt |
Redigera Wikidata |
Bunge socken är den nordligaste på Storön Gotland och ingick i Gotlands norra härad, ingår sedan 1971 i Gotlands kommun och motsvarar från 2016 Bunge distrikt.
Socknens areal är 34,56 kvadratkilometer, varav 34,28 land.[1] År 2020 fanns här 923 invånare.[2] Tätorten Fårösund samt kyrkbyn Bunge med sockenkyrkan Bunge kyrka ligger i socknen.
Bunge socken har medeltida ursprung. Senast 1324 utbröts Fårö socken. Socknen tillhörde Rute ting som i sin tur ingick i Rute setting i Nordertredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bunge församling och för de borgerliga frågorna bildades Bunge landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Fårösunds landskommun och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[3] Församlingen utökades 2010 och namnändrades 2013 till Bunge, Rute och Fleringe församling.[4]
1 januari 2016 inrättades distriktet Bunge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands norra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands första båtsmanskompani.[5][6]
Bunge socken utgör nordligaste delen av Gotlands huvudö. Socknen är en skogsbygd.[7][8][1]
Annexen, Audungs, Biskops, Broungs, Ducker, Gaustäde, Hultungs, Hägur, Mattise, Stenstugu, Stux, Utbunge, Änge.
Biskopshöjden, Bungenäs, Bunn, Fårösund, Kronhagen, Strå.
Kända från socknen är boplatser från stenåldern, gravrösen och stensättningar från bronsåldern samt stenar med sliprännor.[9][7][8][10][11]
Namnet (1300-talet Bungi) kan komma från ett gårdsnamn, innehåller bunge, 'skogsdunge' som dock här snarast betyder 'förhöjning'.[12]
Befolkningsutvecklingen i Bunge socken 1810–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1810 | 254 | |||
1820 | 509 | |||
1830 | 268 | |||
1840 | 333 | |||
1850 | 372 | |||
1860 | 479 | |||
1870 | 499 | |||
1880 | 498 | |||
1890 | 554 | |||
1900 | 537 | |||
1910 | 653 | |||
1920 | 587 | |||
1930 | 728 | |||
1940 | 1 275 | |||
1950 | 1 653 | |||
1960 | 1 470 | |||
1970 | 1 243 | |||
1980 | 1 154 | |||
1990 | 1 051 | |||
2000 | 925 | |||
2010 | 921 | |||
2020 | 923 | |||
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet, Befolkningsutvecklingen i Gotlands socknar 2000 - 2010, Folkmängden per distrikt, landskap, landsdel eller riket efter kön. År 2015 - 2022. |
|