Slaget vid Hummelshof

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i vilken inverkan Slaget vid Hummelshof har haft på det samtida samhället. Sedan starten har Slaget vid Hummelshof genererat ständig debatt och väckt ett brett intresse inom olika studieområden. Genom åren har Slaget vid Hummelshof fått en särskild betydelse och relevans, vilket har påverkat hur vi förstår världen omkring oss. Genom detaljerad analys kommer vi att utforska de många aspekterna av Slaget vid Hummelshof, dess utveckling över tid och dess roll i att forma vår nuvarande verklighet. Den här artikeln försöker erbjuda en panoramisk och berikande vision av Slaget vid Hummelshof, med syftet att främja en större förståelse och uppskattning av dess betydelse i det aktuella sammanhanget.

Slaget vid Hummelshof
Del av stora nordiska kriget
Kopparstick över slaget vid Hummelshof 1702, gjord 1733.
Ägde rum 19 juli 1702 (ss) 18 juli 1702 (gs) 29 juli 1702 (ns) Plats Hummelshof (nuvarande Hummuli i Estland) Resultat Rysk seger
Stridande
Sverige	Ryssland
Befälhavare och ledare
Wolmar Anton von Schlippenbach	Boris Sjeremetev
Styrka
6 000 man totalt 2 700 man kavalleri 1 700 dragoner 1 300 infanteri 17 kanoner	24 000 man 24 artilleripjäser
Förluster
840 döda 2 000 tillfångatagna	1 000-1500 döda och sårade

v • r Stora nordiska kriget Livland och Estland (1700–1710) Riga I – Jungfernhof – Varja – Pühhajoggi pass – Narva I – Düna – Rappin – Rauge – Errastfer – Peipus – Hummelshof – Embach – Wesenberg I – Dorpat – Narva II – Wesenberg II – Riga II – Pärnu – Reval – Ösel Danska krigsskådeplatsen (1700–1712) Reinbeck – Tönning I – Humlebæk – Köge bukt – Fladestrand – Møn – Tönning II – Skagerrak – Lindesnes – Femer bält Ingermanland och Ryssland (1701–1710) Petsjory – Archangelsk – Ladoga – Nöteborg – Nyenskans – Nevas mynning – Systerbäck – Petersburg – Viborg I – Vinna – Neva – Koporje – Kolkanpää – Viborg II – Kexholm Litauiska krigsskådeplatsen (1702–1706) Schauden – Tryškiai – Dersunisjki – Vilna – Saladen – Jakobstadt – Birsen – Gemauerthof – Mitau – Grodno I – Alytus – Olkieniki – Nieśwież – Kletsk – Lachowicze Polska fälttåget (1702–1706) Kliszów – Piotrków – Krakow – Rawa – Janiski – Pułtusk – Wladislawa – Thorn – Chybice – Lautenburg – Posen – Lemberg – Warszawa – Punitz – Skuodas – Oderbeltsch – Tillendorf – Cissowa – Rakowitz – Praga – Fraustadt – Kalisch – Elbing Ryska fälttåget (1708–1709) Grodno II – Holowczyn – Malatitze – Rajovka – Lesna – Starodub – Desna – Baturyn – Koniecpol – Veprik – Oposjnja – Krasnokutsk–Gorodnoje – Liakhivtsi – Sokolki – Oposjnja II – Staryje Senzjary – Poltava Finska krigsskådeplatsen (1708–1716) Borgå – Hogland – Landsbro – Pälkäne – Helsingfors – Storkyro – Hangö udd – Kajaneborg – Föglöfjärden Skåne och Blekinge (1709–1710) Fjälkinge – Helsingborg Tyska krigsskådeplatsen (1710–1716) Lübow – Stralsund I – Greifswalder Bodden I – Stade – Westtief – Rügen I – Damgarten – Gadebusch – Altona – Hollingsted – Stettin – Wismar – Rügen II – Usedom – Peenemünde – Stralsund II – Greifswalder Bodden II – Stresow – Jasmund Osmanska riket (1710–1713) Prut – Bender Norska fälttågen (1716–1718) Høland – Kristiania – Moss I – Akershus fästning – Gjellebekk – Harestua – Norderhov – Nordkleiva – Moss II – Svinesund – Styrsö – Sponvika skans – Fredrikshald I – Idefjorden – Trondheim – Fredrikshald II Svenska krigsskådeplatsen (1716–1721) Dynekilen – Strömstad – Striderna vid Göta älv (Nya Varvet I – Marstrand – Nya Älvsborg – Nya Varvet II) – Rysshärjningarna (Gävle – Stäket – Selånger) Fördrag Freden i Traventhal – Freden i Warszawa – Freden i Altranstädt – Kapitulationen vid Perevolotjna – Frederna i Stockholm – Freden i Frederiksborg – Freden i Nystad Fördrag

Slaget vid Hummelshof (även kallat "slaget vid Sagnitz" eller "slaget vid Embach")var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 19 juli 1702 i Hummelshof (estniska: Hummuli; lettiska: Omuļi) nära Võrtsjärv i nuvarande södra Estland. De ryska trupperna, som anfördes av Boris Sjeremetev, stod som segrare.

Det i början segerrika svenska kavalleriet drevs senare på flykten, då det under förföljandet skilt sig från fotfolket, som senare upprevs. Ryssarna utnyttjade sin seger främst till härjningar.

Noter

1. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 450.
2. ^ Sundberg (2010). Sveriges krig 1630-1814. sid. 222.
3. ^ Northern Wars, Oskar Sjöström
4. ^ Boris Grigorjev & Aleksandr Bespalov (2012). Kampen mot övermakten. Baltikums fall 1700–1710. sid. 111.
5. ^

Externa länkar

• Wikisource har originalverk som rör Slaget vid Hummelshof.
  Slaget vid Hummelshof