Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Slaget vid Landsbro, som är av stor relevans och intresse idag. Slaget vid Landsbro är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av allmänheten, eftersom dess inverkan sträcker sig till olika områden i samhället. Under de kommande raderna kommer olika aspekter relaterade till Slaget vid Landsbro att analyseras, från dess ursprung till dess inflytande idag. Relevant forskning och studier om Slaget vid Landsbro kommer att gås igenom, liksom vittnesmål från experter på området. Avsikten är att ge läsaren en komplett och uppdaterad bild av Slaget vid Landsbro, vilket möjliggör en djup och global förståelse av detta ämne.
Slaget vid Landsbro | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Stora nordiska kriget | |||||||
![]() Minnessten. Slaget vid Landsbro | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
![]() |
![]() | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
![]() |
|||||||
Styrka | |||||||
500 man | 13 200 man | ||||||
Förluster | |||||||
40-50 döda och tillfångatagna (svenska uppgifter) 100 döda och 68-74 tillfångatagna (ryska uppgifter) |
13 döda och 33 sårade (ryska uppgifter) |
Slaget vid Landsbro var en episod under Stora nordiska kriget 1713.
Den 22 augusti 1713 stod ett mindre slag vid Landsbro ström i Karis i Raseborgs stad, Finland mellan svenska och ryska trupper. Ryssarna hade för avsikt att anfalla mot Åbo längs stora strandvägen, Kungsvägen, förbi Karis. En svensk trupp på 500 soldater under överste Johan Stiernschantz försökte stoppa en rysk armé på 13 200 man vid bron över Svartån, utefter en ungefär en kilometer lång front mellan Kyrksjön och en krök av Svartån.
Ryskt kavalleri angrep klockan åtta på morgonen, men satt av på grund av gevärseld och vadade över, eftersom svenskarna bränt bron, norr om svenskarna. För att inte bli tagna i ryggen drog sig svenskarna då tillbaka. Efter fyra timmar hade ryssarna forcerat vadstället vid Landsbro.
År 1934 restes en minnessten, huggen av Bertel Nilsson vid korsningen Landsbrovägen/Karisvägen i Karis.
|