Belägringen av Reval

Belägringen av Reval är ett ämne av stor relevans idag, eftersom det har en direkt inverkan på våra liv. Genom historien har Belägringen av Reval varit föremål för studier, debatt och kontroverser, och det är inte konstigt, eftersom dess betydelse är obestridlig. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Belägringen av Reval, och analysera dess engagemang i olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till dess projektion i framtiden, inklusive dess inflytande på kultur, politik och ekonomi, kommer vi att fördjupa oss i en djupgående analys som gör att vi bättre kan förstå vikten av Belägringen av Reval i dagens värld.

Belägringen av Reval
Del av Stora nordiska kriget

Revalia (Tallinn) år 1650. Kopparstick av Adam Olearius.
Ägde rum 18 augusti - 30 september 1710
Plats Reval, Svenska Estland
(dagens Tallinn i Estland)
Resultat Rysk seger
Stridande
Sverige Sverige Tsarryssland Tsarryssland
Befälhavare och ledare
Sverige Dietrich Patkull
Sverige Carl Nieroth
Tsarryssland Rodion Baur
Tsarryssland Wasilij Gothoff
Styrka
1 500 man 9 dragonregementen
6 infanteriregementen
1 grenadjärbataljon
Förluster
1 420 döda, sårade och tillfångatagna Okänt

Belägringen av Reval utspelades år 1710 under det stora nordiska kriget. Under belägringen av Riga skickades den ryska översten Wasilij Gothoff med tre dragonregementen till den svenska staden Reval för att inleda en belägring. Efter erövringen av Pärnu drog sig generallöjtnanten Rodion Baur vidare till Reval med ytterligare sex dragonregementen, samt med en grenadjärbataljon och sex infanteriregementen. Belägringen av staden började den 18 augusti och avslutades den 30 september 1710 då den svenska garnisonen kapitulerade.

Källor

Noter

  1. ^ Livländische Beiträge, s. 143
  2. ^ Bacmeister s. 360
  3. ^ Bacmeister, s. 362
  4. ^ Fryxell, s. 351