Lettiska

Lettiska
latviešu valoda
Talas iLettland Lettland
RegionBaltikum
Antal talare1,5 miljoner (totalt)
SpråkfamiljLettiska
SkriftsystemLatinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk iLettland Lettland
Europeiska unionen Europeiska unionen
Språkkoder
ISO 639‐1lv
ISO 639‐2lav
ISO 639‐3lav
SILLAT

Lettiska (latviešu valoda) är ett östbaltiskt språk som talas av cirka 1,5 miljoner personer. Dess närmaste släkting är litauiskan.

Lettiska är officiellt språk i Lettland och Europeiska unionen. Böcker på lettiska har givits ut sedan 1585 och språkvetenskapliga verk sedan första hälften av 1600-talet. Kulturspråket har vuxit fram ur lettgalliska under inflytande av kuriska och semgalliska. Lettgallen är den sydöstra delen av nuvarande Lettland och lettgalliska, som språkligt betraktas som en dialekt, hade där status som officiellt språk 1920-1934. 2009 talades lettgalliska av 200 000 personer.

Ortografi

A Ā B C Č D E Ē F G Ģ H I Ī J K Ķ L Ļ M N Ņ O P R S Š T U Ū V Z Ž

Lettiska skrivs med en variant av det latinska alfabetet. Det består av totalt 33 bokstäver varav 11 är latinska bokstäver som modifierats med diakritiska tecken.

Ortografin bygger till stor del på principen ett ljud, en bokstav, det vill säga att uttalet för ett ord kan fås genom att ljuda det bokstav för bokstav. Det finns dock tre fall av tvetydighet. Bokstäverna e och ē kan båda uttalas som en kort respektive lång variant av de två fonemen och . Bokstaven o används för att skriva både långt och kort samt diftongen . I lettgalliska stavas de tre ljuden o, ō respektive uo och kampanjer pågår för att föra in detta också i standardortografin. Lettiska lingvister hävdar dock att uo är det enda inhemska lettiska fonemet och att de övriga endast återfinns i lånord. Digrafen uo samt ō och har tidigare ingått i standardortografin men avskaffades 1914 respektive 1946. På samma sätt avskaffades år 1957 bokstäverna ŗ och ch. De används dock fortfarande av många letter som bor utanför Lettland.

Uttal

Betoningen ligger nästan alltid på första stavelsen. Detta tros vara ett resultat av inverkan från finsk-ugriska språk.

A a Ā ā B b C c Č č D d E e Ē ē F f G g Ģ ģ H h
I i Ī ī J j K k Ķ ķ L l Ļ ļ M m N n Ņ ņ O o P p
R r S s Š š T t U u Ū ū V v Z z Ž ž

Grammatik

Lettiska substantivs böjning

Singularis (Vienskaitlis):

kasus fråga 1. deklinationen (-s,š) 2. d. (-is,-s) 3. d. (-us) 4. d. (-a) 5. d. (-e) 6. d. (-s)
Nominativ kas? (vem/vad?) cilvēk-s brāl-is led-us rok-a zem-e sird-s
Genitiv kā? (vems?) cilvēk-a brāļ-a led-us rok-as zem-es sird-s
Dativ kam? (till/åt vem/vad?) cilvēk-am brāl-im led-um rok-ai zem-ei sird-ij
Ackusativ ko? (vem/vad(älskar du)?) cilvēk-u brāl-i led-u rok-u zem-i sird-i
Instrumentalis ar ko? (med vad/vem?) ar cilvēk-u ar brāl-i ar led-u ar rok-u ar zem-i ar sird-i
Lokativ kur? (var?) cilvēk-ā brāl-ī led-ū rok-ā zem-ē sird-ī
Vokativ - cilvēk! brāl-i! Mik-u! (namn ”Mikus”) ”N”!(vanligt) ”N”!(vanligt) ”N”!
Ordets översättning - människa broder is hand jord/land hjärta

Pluralis (Daudzskaitlis):

kasus 1. deklinationen 2. d. 3. d. 4. d. 5. d. 6. d.
Nominativ cilvēk-i brāļ-i led-i rok-as zem-es sird-is
Genitiv cilvēk-u brāļ-u led-u rok-u zemj-u sirž-u
Dativ cilvēk-iem brāļ-iem led-iem rok-ām zem-ēm sird-īm
Ackusativ cilvēk-us brāļ-us led-us rok-as zem-es sird-is
Instrumentalis ar cilvēk-iem ar brāļ-iem ar led-iem ar rok-ām ar zem-ēm ar sird-īm
Lokativ cilvēk-os brāļ-os led-os rok-ās zem-ēs sird-īs
Vokativ ”N”! ”N”! ”N”! ”N”! ”N”! ”N”!

Ge akt på följande:

- hos 2. deklinationens ord i singular genitiv och i alla kasus i pluralis (undantag är ordet ”viesis” (gäst) och namn som har –d eller –t framför –is (Valdis, Atis))

- hos 5. deklinationens ord i genitiv i pluralis

- hos flera 6. deklinationens substantiv i genitiv i pluralis

Personliga pronomen. Reflexiva pronomenet.

kasus es (jag) mēs (vi) tu (du) jūs (ni) reflexiva pronomenet
Nominativ es mēs tu jūs -
Genitiv manis mūsu tevis jūsu sevis
Dativ man mums tev jums sev
Ackusativ mani mūs tevi jūs sevi
Instrumentalis ar mani ar mums ar tevi ar jums ar sevi
Lokativ manī mūsos tevī jūsos sevī

Ge akt på följande:

Demonstrativa pronomen

Singularis

kasus šis (den/det här) šī (den/det här) tas (den/det där) tā (den/det där)
Nominativ šis šī tas
Genitiv šā, šī šās, šīs tās
Dativ šim šai tam tai
Ackusativ šo šo to to
Instrumentalis ar šo ar šo ar to ar to
Lokativ šajā, šinī, šai šajā, šinī, šai tajā, tanī, tai tajā, tanī, tai

Pluralis

kasus šie (de här) šīs (de här) tie (de där) tās (de där)
Nominativ šie šīs tie tās
Genitiv šo šo to to
Dativ šiem šīm tiem tām
Ackusativ šos šīs tos tās
Instrumentalis ar šiem ar šīm ar tiem ar tām
Lokativ šajos, šinīs, šais šajās, šinīs, šais tajos, tanīs, tais tajās, tanīs, tais

Ge akt på följande:

Possessiva pronomen

Verbs böjning

2. konjugationen, icke-reflexiva verb (”dzīvot” – att leva, att bo):

person presens preteritum futurum
es dzīvo-j-u dzīvo-j-u dzīvo-š-u
tu dzīvo dzīvo-j-i dzīvo-s-i
viņš/viņa/viņi/viņas dzīvo dzīvo-j-a dzīvo-s
mēs dzīvo-j-am dzīvo-j-ām dzīvo-s-im
jūs dzīvo-j-at dzīvo-j-āt dzīvo-s-iet

2. konjugationen, reflexiva verb (”rūpēties” – att sköta, att akta):

person presens preteritum futurum
es rūpē-j-os rūpē-j-os rūpē-š-os
tu rūpē-j-ies rūpē-j-ies rūpē-s-ies
viņš/viņa/viņi/viņas rūpē-j-as rūpē-j-ās rūpē-s-ies
mēs rūpē-j-amies rūpē-j-āmies rūpē-s-imies
jūs rūpē-j-aties rūpē-j-āties rūpē-s-ieties

3. konjugationen, 1. gruppen, icke-reflexiva verb (”lasīt” – att läsa):

person presens preteritum futurum
es las-u lasī-j-u lasī-š-u
tu las-i lasī-j-i lasī-s-i
viņš/viņa/viņi/viņas las-a lasī-j-a lasī-s
mēs las-ām lasī-j-ām lasī-s-im
jūs las-āt lasī-j-āt lasī-s-iet

3. konjugationen, 2. gruppen, icke-reflexiva verb (”peldēt” – att simma):

person presens preteritum futurum
es peld-u peldē-j-u peldē-š-u
tu peld-i peldē-j-i peldē-s-i
viņš/viņa/viņi/viņas peld peldē-j-a peldē-s
mēs peld-am peldē-j-ām peldē-s-im
jūs peld-at peldē-j-āt peldē-s-iet

3. konjugationen, 1. gruppen, reflexiva verb (”mācīties” – att studera):

person presens preteritum futurum
es māc-os mācī-j-os mācī-š-os
tu māc-ies mācī-j-ies mācī-s-ies
viņš/viņa/viņi/viņas māc-ās mācī-j-ās mācī-s-ies
mēs māc-āmies mācī-j-āmies mācī-s-imies
jūs māc-āties mācī-j-āties mācī-s-ieties

3. konjugationen, 2. gruppen, reflexiva verb (”peldēties” – att bada):

person presens preteritum futurum
es peld-os peldē-j-os peldē-š-os
tu peld-ies peldē-j-ies peldē-s-ies
viņš/viņa/viņi/viņas peld-as peldē-j-ās peldē-s-ies
mēs peld-amies peldē-j-āmies peldē-s-imies
jūs peld-aties peldē-j-āties peldē-s-ieties

Ett exempel för 1. konjugationen, icke-reflexivt verb ”sākt” (att börja):

person presens preteritum futurum
es sāk-u sāk-u sāk-š-u
tu sāc sāk-i sāk-s-i
viņš/viņa/viņi/viņas sāk sāk-a sāk-s
mēs sāk-am sāk-ām sāk-s-im
jūs sāk-at sāk-āt sāk-s-iet

Ett exempel för 1. konjugationen, reflexivt verb ”iepazīties” – att bekanta sig:

person presens preteritum futurum
es iepazīst-os iepazin-os iepazī-š-os
tu iepazīst-ies iepazin-ies iepazī-s-ies
viņš/viņa/viņi/viņas iepazīst-as iepazin-ās iepazī-s-ies
mēs iepazīst-amies iepazin-āmies iepazī-s-imies
jūs iepazīst-aties iepazin-āties iepazī-s-ieties

Ge akt på följande:

person presens preteritum futurum
es eju/dodu/esmu gāju/devu/biju iešu/došu/būšu
tu ej/dod/esi gāji/devi/biji iesi/dosi/būsi
viņš/viņa/viņi/viņas iet/dod/ir gāja/deva/bija ies/dos/būs
mēs ejam/dodam/esam gājām/devām/bijām iesim/dosim/būsim
jūs ejat/dodat/esat gājāt/devāt/bijāt iesiet/dosiet/būsiet

Lettiska adjektiv

I lettiska böjs adjektiv tillsammans med sina substantiv. Det finns två typer av adjektiv: bestämda och obestämda. De obestämda böjs som om de vore 1. och 4. deklinationernas substantiv. De bestämda böjs så här:

kasus fråga maskulinum, singularis (-ais) maskulinum, pluralis (-ie) femininum, singularis (-ā) femininum, pluralis (-ās)
Nominativ kas? (vem/vad?) lab-ais lab-ie lab-ā lab-ās
Genitiv kā? (vars?) lab-ā lab-o lab-ās lab-o
Dativ kam? (till/åt vem/vad?) lab-ajam lab-ajiem lab-ajai lab-ajām
Ackusativ ko? (vem/vad(älskar du)?) lab-o lab-os lab-o lab-ās
Instrumentalis ar ko? (med vad/vem?) ar lab-o ar lab-ajiem ar lab-o ar lab-ajām
Lokativ kur? (var?) lab-ajā lab-ajos lab-ajā lab-ajās
Vokativ - lab-ais! (lab-o!) lab-ie! lab-ā! (lab-o!) lab-ās!
Ordets översättning - (den/det) goda, (den/det) bra (de) goda, (de) bra (den/det) goda, (den/det) bra (de) goda, (de) bra

Ge akt på följande:

Namn

Letterna ”översätter” i regel utländska namn till en lettisk form som följer det lettiska skriv- och uttalssystemet.

Notera följande exempel:

Personer

Ortnamn

Några ord och fraser på lettiska

Lettiskans utbredning i Lettland

Enligt uppgifter från 2005 kan 94% av Lettlands invånare kommunicera på ryska men bara 91 % på lettiska trots att lettiska är Lettlands enda officiella språk. År 2000 kunde bara 79% kommunicera på lettiska.

I de större städerna är andelen ryskspråkiga större, särskilt i de östra delarna av landet och i vissa förortsområden i Riga. Vissa orter med större industrier hade också stor inflyttning från andra sovjetrepubliker under Sovjetunionens styre, vilket fortfarande märks i antalet rysktalande. Däremot är lettiskan det dominerande språket på landsbygden och på mindre orter. I östra delarna av landet finns även platser där många talar lettgalliska, som är en dialekt med egen stavning och av många betraktas som ett eget språk.

Källor

  1. ^ Ethonologue - Latvian
  2. ^ Omniglot - Latvian
  3. ^ Ethnologue - Latgalian
  4. ^ Saleniece, Balode (2004), s. 1001.
  5. ^ Saleniece, Balode (2004), ss. 1029-33.
  6. ^ Saleniece, Balode (2004), s. 1039.
  7. ^ Saleniece, Balode (2004), s. 1038.
  8. ^ Saleniece, Balode (2004), s. 1002-3.
  9. ^ Språkkunskap i Lettland, 2005, på lettiska eller ryska
  10. ^ Språkkunskap i Lettland, 2000, på lettiska
WikipediaWikipedia Wikipedia har en upplaga på Lettiska.