Richard Synge

I den här artikeln ska vi utforska den fascinerande världen av Richard Synge. Oavsett om du är intresserad av att lära dig mer om hans liv och arbete, upptäcka hans inverkan på dagens samhälle eller helt enkelt förstå hans relevans i historien, är den här artikeln för dig. Under de kommande raderna kommer vi att grundligt undersöka allt du behöver veta om Richard Synge, och erbjuda intressanta data, djupgående analyser och innovativa perspektiv. Förbered dig på att ge dig ut på en kunskaps- och upptäcktsresa när vi reder ut mysterierna och underverken förknippade med Richard Synge. Missa det inte!

Richard Synge Nobelpristagare i kemi 1952
Född28 oktober 1914[1][2][3]
Liverpool, Storbritannien
Död18 augusti 1994[1][2][3] (79 år)
Norwich, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidWinchester College
Trinity College, Cambridge
Universitetet i Cambridge
SysselsättningBiokemist, universitetslärare
ArbetsgivareUniversity of East Anglia
MakaAnn Stephens
(g. 1943–)[4][5]
BarnJane Synge (f. 1943)[5]
Elizabeth Synge (f. 1944)[5]
Charlotte Synge (f. 1945)[5]
Alexander Millington Synge (f. 1945)[5]
Mary Synge (f. 1945)[5]
Matthew Millington Synge (f. 1945)[5]
Patrick Millington Synge (f. 1948)[5]
FöräldrarLaurence Millington Synge[6][5]
Katherine Charlotte Swan[6][5]
Utmärkelser
Nobelpriset i kemi (1952)[7][8]
John Price Wetherill-medaljen (1959)[9]
Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[10]
Hedersdoktor vid Uppsala universitet
Hedersdoktor vid University of East Anglia
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Richard Laurence Millington Synge, FRS,[11] född 28 oktober 1914 i Liverpool, Merseyside, England, död 18 augusti 1994 i Norwich, Norfolk, var en brittisk biokemist. År 1952 erhöll han Nobelpriset i kemi tillsammans med Archer Martin för uppfinningen av partitionskromatografi.

Biografi

Synge var son till Lawrence Millington Synge, en liverpoolmäklare, och hans hustru Katherine C. Swan.[12] Han utbildades vid Old Hall i Wellington, Shropshire och vid Winchester College och studerade sedan kemi vid Trinity College, Cambridge.

År 1943 gifte sig Synge med Ann Davies Stephen (1916 - 1997)[12] dotter till psykologen Karin Stephen och psykoanalytikern Adrian Stephen.

Han tillbringade hela sin karriär inom forskning vid Wool Industries Research Association, Leeds (1941–1943), Lister Institute for Preventive Medicine, London (1943–1948), Rowett Research Institute, Aberdeen (1948–1967) och Food Research Institute, Norwich (1967–1976).[13]

Det var under sin tid i Leeds som Synge arbetade med Archer Martin, med att utveckla partitionskromatografi, en teknik som används vid separation av blandningarna av liknande kemikalier, som revolutionerade analytisk kemi.[14] Åren 1942 till 1948 studerade han peptider i proteingruppen gramicidin, ett arbete som senare användes av Frederick Sanger för att bestämma insulinets struktur. I mars 1950 valdes han till ledamot av Royal Society för vilken hans kandidaturcitation löd:

  • Utmärkt som biokemist. Var den förste att visa möjligheten att använda motström flöde av flytande extraktion vid separationen av N-acetylaminosyror. I samarbete med A.J.P. Martin ledde detta till utvecklingen av partitionskromatografi, som de har tillämpat med stor framgång i problem relaterade till proteiners sammansättning och struktur, särskilt ullkeratin. Synges senaste arbete med gramicidinernas sammansättning och struktur är enastående och illustrerar tydligt de stora tekniska framsteg som han och Martin är ansvariga för.

— "Biblioteks- och arkivkatalog". Royal Society.

År 1963 valdes han till fellow i Royal Society of Edinburgh. Hans förslagsställare var Magnus Pyke, Andrew Phillipson, Sir David Cuthbertson och John Andrew Crichton.[12]

Synge var under flera år kassör i Chemical Information Group vid Royal Society of Chemistry, och innehade en professur i biologiska vetenskaper vid University of East Anglia från 1968 till 1984. Han tilldelades ett hedersdoktorat vid University of East Anglia 1977 och blev hedersdoktor vid Matematiska fakulteten vid Uppsala universitet 1980.[15][16]

Utmärkelser och hedersbetygelser

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Richard Laurence Millington Synge, 20 januari 2021.

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/R-L-M-Syngetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6xj4w00, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p59113.htm#i591129, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ The Peerage person-ID: p59113.htm#i591129, läst: 7 augusti 2020.
  5. ^ Kindred Britain, läs online.
  6. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.
  7. ^ The Nobel Prize in Chemistry 1952, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.
  8. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.
  9. ^ läs online, fi.edu .
  10. ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .
  11. ^ Gordon, H. (1996). ”Richard Laurence Millington Synge. 28 October 1914 – 18 August 1994”. Biographical Memoirs of Fellows of the Royal Society 42: sid. 454–479. doi:10.1098/rsbm.1996.0028. PMID 11619340. 
  12. ^ Biographical Index of Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh 1783–2002. The Royal Society of Edinburgh. July 2006. ISBN 0-902-198-84-X. https://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp2.pdf.  Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304074135/https://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp2.pdf. Läst 3 december 2021. 
  13. ^ ”Richard Lawrence Millington Synge”. Richard Lawrence Millington Synge. Royal Society of Edinburgh. https://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/obits_alpha/synge_richard.pdf.  Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304115331/https://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/obits_alpha/synge_richard.pdf. Läst 3 december 2021. 
  14. ^ Ettre, C. (2001). ”Milestones in Chromatography: The Birth of Partition Chromatography”. LCGC 19 (5): sid. 506–512. http://images.alfresco.advanstar.com/alfresco_images/pharma/2014/08/22/1598ed6f-5bbe-400b-bc08-ff07d2c59826/article-2090.pdf. Läst 26 februari 2016.  Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304170852/http://images.alfresco.advanstar.com/alfresco_images/pharma/2014/08/22/1598ed6f-5bbe-400b-bc08-ff07d2c59826/article-2090.pdf. Läst 3 december 2021. 
  15. ^ ”Honorary Graduates of the University”. Honorary Graduates of the University. University of East Anglia. https://portal.uea.ac.uk/documents/6207125/7409549/Honorary+Graduates+Of+UEA+%28updated+Nov13%29.pdf/a28a0862-1178-474e-b921-5f7621f6ed79.  Arkiverad 5 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161005164227/https://portal.uea.ac.uk/documents/6207125/7409549/Honorary+Graduates+Of+UEA+%28updated+Nov13%29.pdf/a28a0862-1178-474e-b921-5f7621f6ed79. Läst 3 december 2021. 
  16. ^ ”Honorary doctorates – Uppsala University, Sweden”. uu.se. http://www.uu.se/en/about-uu/traditions/prizes/honorary-doctorates/. 

Externa länkar

Auktoritetsdata