I dagens värld är Charles J. Pedersen ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Sedan dess uppkomst har Charles J. Pedersen varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden, genererat motstridiga åsikter och väckt ett stort intresse. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans vid ett specifikt historiskt ögonblick eller dess inflytande på den kulturella sfären, har Charles J. Pedersen lyckats genomsyra olika sfärer av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Charles J. Pedersen, och analysera dess betydelse och konsekvenser i olika sammanhang. Följ med oss på denna rundtur i Charles J. Pedersen och upptäck nycklarna till att förstå dess relevans idag.
Charles J. Pedersen ![]() | |
Född | 3 oktober 1904 Busan, Korea (i nuvarande Sydkorea) |
---|---|
Död | 26 oktober 1989 (85 år) Salem, Salem County, New Jersey, USA |
Medborgare i | USA och Japan |
Utbildad vid | Massachusetts Institute of Technology Saint Joseph College, Yokohama University of Dayton ![]() |
Sysselsättning | Kemist, forskare |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i kemi (1987) Lavoisier Medal (DuPont) (1991) | |
Redigera Wikidata |
Charles J. Pedersen, född 3 oktober 1904 i Busan, Korea (som norsk medborgare), död 26 oktober 1989 i Salem, Salem County, New Jersey, var en amerikansk kemist. Han tilldelades, tillsammans med Donald J. Cram och Jean-Marie Lehn, Nobelpriset i kemi 1987 med motiveringen för deras utveckling och användning av molekyler med strukturspecifik växelverkan av hög selektivitet. Pedersen fick halva prissumman och Cram och Lehn delade på den andra halvan.
Cram, Lehn och Pedersen lyckades framställa molekyler med specifik och selektiv funktion. De interagerade med andra molekyler som de, genom sin struktur och form, passade ihop med. Molekylerna härmade existerande enzymer och kunde därmed användas för att studera sådana ämnens funktion. De tillverkade molekylerna har sedan fått namnet gästvärdföreningar.
|
|