Gregory P. Winter
Numera är Gregory P. Winter ett ämne av stor relevans och som väcker stort intresse i samhället. Sedan en tid tillbaka har Gregory P. Winter varit föremål för debatt och kontroverser, eftersom dess inflytande är påtagligt inom olika områden i det dagliga livet. Oavsett om det är inom politik, ekonomi, kultur eller vetenskap har Gregory P. Winter lyckats skapa sig en nisch och positionera sig som ett av de hetaste ämnena idag. Genom historien har Gregory P. Winter markerat ett före och efter i vårt sätt att se världen, vilket har utlöst betydande förändringar som direkt har påverkat samhället. Denna artikel syftar till att belysa Gregory P. Winter och analysera dess inverkan på samhället idag, såväl som i det förflutna och framtiden.
Gregory P. Winter  | |
.jpg) Gregory P. Winter, 2016. | |
| Född | 14 april 1951 (73 år) Leicester |
|---|---|
| Medborgare i | Storbritannien |
| Utbildad vid | Trinity College, Cambridge Royal Grammar School  |
| Sysselsättning | Molekylärbiolog, biolog, kemist, biokemist, ingenjör, forskare |
| Arbetsgivare | Universitetet i Cambridge |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i kemi, 2018 Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
Sir Gregory Paul Winter född 14 april 1951 i Leicester, Leicestershire, är en brittisk biokemist som erhöll Nobelpriset i kemi 2018 som är mest känd för sitt arbete med monoklonala antikroppar för terapeutiskt bruk. Han uppfann en teknik för att humanisera antikroppar (1986) och senare också en teknik för att fullt humanisera antikroppar med hjälp av fagdisplay. Innan detta hade antikropparna utvunnits från möss vilket gjorde det vanskligt i terapeutiskt bruk då det mänskliga immunförsvaret angrep dessa. För detta arbete erhöll Winter tillsammans med George P. Smith hälften av Nobelpriset i kemi 2018. Den andra halvan tilldelades Frances Arnold.
Utmärkelser
- Colworth Medal, 1986
- Louis Jeantet-priset i medicin, 1989
- Emil-von-Behring-Preis, 1990
- Scheelepriset, 1994
- Kung Faisals internationella pris i medicin, 1995
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden, 31 december 1996- William B. Coley Award, 1999
- Hedersdoktor vid Nantes universitet, 8 januari 2001
- Gabbay-utmärkelsen, med William Rastetter och Dennis Slamon, 2002
Knight Bachelor, 2004- Balymedaljen, 2005
- Royal Medal, 2011
- Prinsessan av Asturiens pris för teknisk och vetenskaplig forskning, 2012
- Gairdner Foundation International Award, 2013
- Wilhelm Exner-medaljen, 2015
- Prins Mahidol-priset, 2016
- Nobelpriset i kemi, med Frances H. Arnold och George P. Smith, 2018
- Hedersdoktor vid Universität für Bodenkultur Wien, 2020
- Copleymedaljen, 29 augusti 2025
- Hedersledamot av British Biophysical Society
- Fellow of the Australian Academy of Technological Sciences and Engineering
- Fellow of the Academy of Medical Sciences
_rib.PNG){kind=small}
.svg){kind=small}
Källor
- ^ läs online, boku.ac.at , läst: 19 november 2020.
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000031532, läst: 9 oktober 2017.
- ^ ”Sir Gregory P. Winter – Facts – 2018”. NobelPrize.org. Nobel Media AB. 6 oktober 2018. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2018/winter/facts/. Läst 5 januari 2019.
- ^ ”Nobel Prize In Chemistry Honors Work That Demonstrates 'The Power Of Evolution'”. https://www.npr.org/2018/10/03/653915709/nobel-prize-in-chemistry-honors-the-power-of-evolution.
- ^ ”Nobel Prize in Chemistry 2018 – live”. https://www.theguardian.com/science/live/2018/oct/03/nobel-prize-in-chemistry-2018-live. Läst 5 januari 2019.
- ^ ”Therapeutic antibodies and the LMB”. MRC Laboratory of Molecular Biology. https://www2.mrc-lmb.cam.ac.uk/research/technology-transfer/recent-technology-transfer-initiatives/therapeutic-antibodies/. Läst 4 januari 2019.
- ^ läs online, www.jeantet.ch .
- ^ The London Gazette, 54625, 31 december 1996, s. 9, ISBN 978-0-11-664625-5, läs online.
- ^ läs online, www.cancerresearch.org .
- ^ Journal officiel de la République française, läs online.
- ^ läs online, www.brandeis.edu .
- ^ Greg Winter - Bicyclic peptides & chemistry of bicycles (på engelska), Laboratory of Molecular Biology, läs online, läst: 4 januari 2019.
- ^ läs online, www.wilhelmexner.org .
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 2018 (på engelska), Nobelstiftelsen, Nobelprize.org, läs online, läst: 4 oktober 2018.
- ^ läs online, royalsociety.org , läst: 15 mars 2025.
| |||||||||||||||||||
|