I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande historien om Karl Ernst von Baer, ett ämne som har fångat många människors nyfikenhet över tiden. Från dess ursprung till dess relevans idag har Karl Ernst von Baer satt en outplånlig prägel på samhället och påverkat olika aspekter av kultur, vetenskap, politik och mycket mer. Genom en detaljerad analys kommer vi att upptäcka de många aspekterna av Karl Ernst von Baer, dess inverkan i olika epoker och dess relevans i den samtida världen. Förbered dig på att ge dig ut på en spännande resa genom tid och kunskap, för att upptäcka hemligheterna och underverken som Karl Ernst von Baer har att erbjuda.
Baer blev 1810 student vid Dorpats universitet och, efter att ha arbetat i Wien, Würzburg, Berlin och Königsberg, 1822 professor i naturhistoria vid universitetet i sistnämnda stad. År 1834 flyttade han till Sankt Petersburg såsom medlem av vetenskapsakademin där, men drog sig senare tillbaka till Dorpat.
I skriften Epistola de ovi mammalium et hominis genesi (1827, "Om däggdjurs- och människoäggets ursprung") visade han att däggdjursäggen finns i äggstockarnasfolliklar, en upptäckt som anses utgöra grunden för den jämförande embryologin. I Über Entwickelungsgeschichte der Thiere (1-2, 1828-37) framförde han en ny syn på djurens utvecklingshistoria, genom vilken han delvis tog avstånd från Georges Cuviers åsikter. Även på antropologins område lämnade han åtskilliga mycket viktiga bidrag. Han blev ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1850 och tilldelades Copleymedaljen 1867.
^Académie nationale de médecine, Académie nationale de médecine-ID: 127, läst: 9 oktober 2017.
^ Awards Named for the Academician Karl von Baer: A History of Their Foundation and Significance, vol. 6, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2014, s. 26-47.
^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: karl-ernst-baer, läst: 1 december 2020.
^Vladimir Levin, Some Milestones in the Development of Embryology at the Leningrad State University, vol. 4, 2, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2012, s. 107-118.
^Anatomical Сollection of the Kunstkamera of the Imperial Academy of Sciences: through the XVIII to the XIX centuries, vol. 11, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2019, s. 36-48, 10.24411/2076-8176-2019-11984.