Karl Ernst von Baer

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande historien om Karl Ernst von Baer, ett ämne som har fångat många människors nyfikenhet över tiden. Från dess ursprung till dess relevans idag har Karl Ernst von Baer satt en outplånlig prägel på samhället och påverkat olika aspekter av kultur, vetenskap, politik och mycket mer. Genom en detaljerad analys kommer vi att upptäcka de många aspekterna av Karl Ernst von Baer, dess inverkan i olika epoker och dess relevans i den samtida världen. Förbered dig på att ge dig ut på en spännande resa genom tid och kunskap, för att upptäcka hemligheterna och underverken som Karl Ernst von Baer har att erbjuda.

Karl Ernst von Baer
Född17 februari 1792 (g.s.)[1][2][3]
Piibe[4], Estland
Död16 november 1876 (g.s.)[5] (84 år)
Tartu[4]
Medborgare iKejsardömet Ryssland
Utbildad vidDorpats kejserliga universitet, [3]
Würzburgs universitet
SysselsättningUpptäcktsresande, professor, botaniker, landägare, botanisk samlare[6], entomolog, läkare, biolog, antropolog, zoolog, fysiolog[7]
Befattning
Professor
ArbetsgivareKönigsbergs universitet (1817–)[3]
Kirovs militärmedicinska akademi (1841–1852)[8]
Rysslands Vetenskapsakademi (1842–)[9]
BarnKarl Julius Friedrich von Baer (f. 1822)
August Emmerich von Baer (f. 1824)
Alexander Andreas Ernst von Baer (f. 1826)
Marie Juliane von Baer (f. 1828)
Hermann Theodor von Baer (f. 1829)
FöräldrarJohann Magnus von Baer
Utmärkelser
Prix Montyon – vetenskapspriset (1831)[10]
Utländsk ledamot av Royal Society (1854)[11]
Copleymedaljen (1867)[12]
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1873)
Ryska Sankt Stanislausorden
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Konstantin-medaljen
Sankt Vladimirs orden
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Sankt Annas orden, första klass
Redigera Wikidata

Karl Ernst von Baer, född 28 februari 1792Piibe herrgård, Estland, död 28 november 1876 i Dorpat, Livland, var en rysk (balttysk) zoolog.

Biografi

Baer blev 1810 student vid Dorpats universitet och, efter att ha arbetat i Wien, Würzburg, Berlin och Königsberg, 1822 professor i naturhistoria vid universitetet i sistnämnda stad. År 1834 flyttade han till Sankt Petersburg såsom medlem av vetenskapsakademin där, men drog sig senare tillbaka till Dorpat.

I skriften Epistola de ovi mammalium et hominis genesi (1827, "Om däggdjurs- och människoäggets ursprung") visade han att däggdjursäggen finns i äggstockarnas folliklar, en upptäckt som anses utgöra grunden för den jämförande embryologin. I Über Entwickelungsgeschichte der Thiere (1-2, 1828-37) framförde han en ny syn på djurens utvecklingshistoria, genom vilken han delvis tog avstånd från Georges Cuviers åsikter. Även på antropologins område lämnade han åtskilliga mycket viktiga bidrag. Han blev ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1850 och tilldelades Copleymedaljen 1867.

Utmärkelser

Referenser

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6zp80vn, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Académie nationale de médecine, Académie nationale de médecine-ID: 127, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Awards Named for the Academician Karl von Baer: A History of Their Foundation and Significance, vol. 6, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2014, s. 26-47.
  4. ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: karl-ernst-baer, läst: 1 december 2020.
  5. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12349129z, läst: 10 oktober 2015.
  6. ^ Bloodhound, Bionomia-ID: Q57190, läst: 30 november 2022.
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185058317749153-1, läst: 10 januari 2023.
  8. ^ Vladimir Levin, Some Milestones in the Development of Embryology at the Leningrad State University, vol. 4, 2, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2012, s. 107-118.
  9. ^ Anatomical Сollection of the Kunstkamera of the Imperial Academy of Sciences: through the XVIII to the XIX centuries, vol. 11, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2019, s. 36-48, 10.24411/2076-8176-2019-11984.
  10. ^ Annales de chimie et de physique.
  11. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 18, läs online.
  12. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.

Källor

Externa länkar