I den här artikeln kommer vi att utforska det fascinerande livet och arbetet för Michel Chasles, en individ som har satt en outplånlig prägel på historien. Från en ödmjuk början till toppen av sin karriär har Michel Chasles visat sig vara en sann ledare och visionär inom sitt område. På dessa sidor kommer vi att undersöka hans arv och bidrag, samt vilken inverkan han har haft på samhället och världen omkring honom. Michel Chasles är en karaktär värd att studera och beundran, och genom denna artikel hoppas vi kunna erbjuda en djupare inblick i hans liv och hans inverkan på historien.
Michel Chasles | |
![]() | |
Född | Floréal Chasles[1] 15 november 1793[2][3][4] Épernon[5], Frankrike |
---|---|
Död | 18 december 1880[2][4][6] (87 år) Paris[7][5] |
Begravd | cimetière Saint-Cheron[8] |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | École polytechnique Lycée Louis-le-Grand ![]() |
Sysselsättning | Matematiker, universitetslärare, fysiker, matematikhistoriker, geometer |
Befattning | |
President (1860–1860)[9] Ordförande för Société Mathématique de France (1873–1873)[10] | |
Arbetsgivare | Universitetet i Paris |
Föräldrar | Charles-Henri Chasles[11] |
Släktingar | Philarète Chasles[11] |
Utmärkelser | |
Utländsk ledamot av Royal Society (1854)[12] Copleymedaljen (1865)[13] Kommendör av Hederslegionen Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Eiffeltornets 72 ingraverade namn[14] | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Michel Floréal Chasles, född 15 november 1793 i Épernon, departementet Eure-et-Loir, död 18 december 1880 i Paris, var en fransk matematiker.
Chasles fick 1846 en särskilt åt honom inrättad lärostol i högre geometri vid universitetet i Paris. Han bidrog väsentligen till utvecklingen av den riktning i geometrin, som söker lösa sina uppgifter genom rent geometriska metoder, och han tillämpade med framgång dessa metoder på problem inom den matematiska fysiken, inom vilken han fann beaktansvärda resultat rörande den enligt Isaac Newtons lag utövade attraktionen. Synnerligen anmärkningsvärd är Chasles lösning av problemet att finna antalet koniska sektioner, som uppfylla fem givna villkor; denna lösning kan sägas ha gett uppslaget till den så kallade antalsgeometrin. Han tilldelades Copleymedaljen 1865. Chasles invaldes som ordinarie ledamot av Franska vetenskapsakademien 1851, som utländsk ledamot av Royal Society 1854 och av svenska Vetenskapsakademien 1873. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.
|