Rysslands Vetenskapsakademi

Idag vill vi prata om Rysslands Vetenskapsakademi, ett ämne som har blivit allt mer aktuellt de senaste åren. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Rysslands Vetenskapsakademi varit föremål för flera studier och forskning som försöker förstå dess inflytande på vårt dagliga liv. Från dess mest tekniska aspekter till dess känslomässiga implikationer är Rysslands Vetenskapsakademi ett ämne som har väckt intresset hos både experter och fans. Genom hela denna artikel kommer vi att undersöka olika aspekter av Rysslands Vetenskapsakademi, från dess historia till dess roll idag, i syfte att belysa detta fenomen och erbjuda ett heltäckande perspektiv på dess betydelse och relevans i vår moderna värld.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Rysslands Vetenskapsakademi (på ryska Российская академия наук, PAH), RAN, är Rysslands nationalakademi. Akademin består av tretton huvudgrenar, indelade efter vetenskaplig domän. Organisationen innefattar omkring 1000 forsknings- och utbildningsinstitut i hela ryska federationen. Huvudkontoret ligger i Moskva.

Historia

Vetenskapsakademin grundades 1724 av Peter den store i Sankt Petersburg och hette då Sankt Petersburgs Vetenskapsakademi, den kom senare att byta namn några gånger genom åren. En separat organisation vid namn Ryska akademin grundades 1783 för att arbeta med studier om ryska språket. 1841 uppgick Ryska akademin i vetenskapsakademin, som vid denna tidpunkt hette Sankt Petersburgs Kejserliga Vetenskapsakademi.

År 1925 gav den sovjetiska regeringen akademin namnet Sovjetunionens Vetenskapsakademi, och 1934 flyttades huvudkontoret till Moskva tillsammans med ett antal vetenskapliga institutioner. Den 2 december 1991 fick akademin sitt nuvarande namn.

Se även

Externa länkar