Rudolf Clausius
Nuförtiden är Rudolf Clausius ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Sedan upptäckten har Rudolf Clausius skapat stort intresse och har varit föremål för många studier och undersökningar. Dess inverkan på det moderna samhället är obestridlig, och dess relevans fortsätter att växa med tiden. I den här artikeln kommer vi att utforska allt relaterat till Rudolf Clausius på djupet, från dess ursprung till dess möjliga konsekvenser i framtiden. Vi kommer att analysera olika perspektiv och åsikter från experter inom området, samt erbjuda relevant och aktuell information om Rudolf Clausius.
| Rudolf Clausius | |
 | |
| Född | Rudolf Gottlieb 2 januari 1822 Koszalin |
|---|---|
| Död | 24 augusti 1888 (66 år) Bonn |
| Begravd | Alter Friedhof kartor |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Humboldt-Universität zu Berlin Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg  |
| Sysselsättning | Universitetslärare, teoretisk fysiker, matematiker, fysiker |
| Arbetsgivare | Zürichs universitet ETH Zürich (1855–) Würzburgs universitet (1867–) Bonns universitet (1869–) |
| Gift med | Adelheid Rimpau Sophie Sack |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1868) Järnkorset (1871) Copleymedaljen (1879) Ponceletpriset (1882) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1885) Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Rudolf Julius Emanuel Clausius, född 2 januari 1822 i Köslin, död 24 augusti 1888 i Bonn, var en tysk fysiker och matematiker. Han var en av de fysiker som lade grunden för termodynamiken.
Clausius utnämndes 1855 till professor i fysik vid Eidgenössische Technische Hochschule i Zürich, erhöll 1857 en professur vid Universitetet i Zürich samt 1867 en professur vid Würzburgs universitet] och 1869 vid Bonns universitet. Han är den som står bakom namnen på många av de grundläggande begreppen inom termodynamiken, och var bland annat den som myntade ordet entropi 1865.
Hans arbeten inom detta ämnesområde offentliggjordes först i Johann Christian Poggendorffs Annalen (Grundzüge einer Theorie der Gase, 1856) och därefter i bokform under titeln Die mechanische Wärmetheorie (1864–1867; andra upplagan 1876–1891; band I i tredje upplagan 1887).
I övrigt utgav Clausius Die Potentialfunktion und das Potential (1859; fjärde upplagan 1885) med mera. Mycket känt är också, på grund av den senare utvecklingen i form av elektrolytiska dissociationsteorin, hans hypotes att elektrolyternas molekyler delvis är sönderdelade (1857).
Clausius blev medlem av svenska Kungliga Vetenskapsakademien 1878. Han tilldelades Copleymedaljen 1879 och Ponceletpriset 1882.
Se även
Källor
Noter
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6j40wtp, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00004619, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, www.clausius-tower-society.koszalin.pl .
- ^ Клаузиус, Рудольф-Юлиус-Эммануэль, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 15.
- ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: rudolph-julius-emanuel-clausius, läst: 1 december 2020.
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Клаузиус Рудольф Юлиус Эмануэль”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 25 februari 2017.
- ^ MacTutor History of Mathematics archive.
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 74, läs online.
- ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.
Tryckta källor
- Clausius, Rudolf Julius Emanuel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Rudolf Clausius.
|